Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var underkastat stora individuella variationer, att det
stod i samband med uppmärksamhetens och intressets
intensitetsgrad samt med repetitionsprocesserna. Man
visste vidare, att den, som lär sig fort, åter fort
glömmer; att relativt långa föreställningsserier sitta bättre i
minnet än relativt korta; att åldriga personer förgäta
fortast vad de sist hava lärt sig o. s. v. Men med
några sådana allmänna och obestämda satser var också
hela kunskapsförrådet uttömt. »Driver man,» säger
Ebbinghaus, »nyfikenheten längre och begär mera
speciella upplysningar i detalj med hänsyn till dylika
spörsmål, så att säga rörande deras inre struktur, så tystna
svaren. På vad sätt står försvinnandet av
reproduktions-möjligheten, glömskan, i beroende av den tidslängd,
under vilken inga repetitioner ägde rum? I vilken
grad tilltager säkerheten i reproduktionerna med antalet
av dessa repetitioner? Huru ändra sig dessa förhållanden
vid förstärkning eller förminskning av intresset vid de
minnesbilder, som kunna reproduceras? På dylika
spörsmål kan ingen giva ett svar.»
Under de tjugutre år, som förflutit sedan
Ebbinghaus nedskrev dessa ord, hava minnesundersökningar
med stor iver bedrivits i de psykologiska laboratorierna,
och om än många problem på detta område ännu vänta
på sin lösning, så föreligga dock redan nu åtskilliga
viktiga resultat. Innan vi gå att närmare skärskåda
dessa, måste vi dock i korthet karaktärisera de olika
metoder, av vilka forskningen härvid betjänat sig. Vi
kunna sammanföra dessa metoder under tvenne stora
huvudgrupper: reproduktionsmetoder och
rekognitionsmetoder I reproduktionsmetoderna operera vi blott med
aktualiseringen av minnesbilderna som sådana, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
