Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
City Hall, kommer man till Broadway, stadenë förnämsta
handelsgata. Uppåt och nedåt, så långt ögat kan se, resa
sig här på ömse sidor om den breda och raka gatan
palatslika byggnader, hvilkas nedra våningar vanligen utgöra de
prydligaste handelsbodar, vittnande om stadens rikedom.
Tusendetals vagnar äro i rörelse från ena ändan till den andra
och trottoarerna äro fullpackade af folk. Det var med möda
man kunde taga sig öfver från ena sidan till den andra; och
olyckor hända oaktadt alla försigtighetsmått, då man skall
gå öfver Broadway. Ett litet stycke på andra sidan om denna
stora gata befann jag mig åter i en stadsdel, som liknade
Eastriver-sidan. Samma prägel af att vara ett hem för de
lägre klasserna och samma lifliga rörelse visade sig här på
Hudsonflodens strand, som på motsatta sidan. Jag fortsatte
derifrån min vandring ett par engelska mil längre uppåt
staden och gick sedan öfver till östra sidan. Men denna öfre
del af Newyork bär en helt annan prägel än den lägre.
Visserligen ser man äfven här en liflig rörelse; men gatorna äro
breda, mycket vackra och rena. Den bruna sandstenen och
den hvita marmorn pryda här de ståtliga moderna
byggnaderna. De vackra framskjutande trapporna, de släta, breda
trottoarerna och de planterade träden gifva staden ett fint, rikt
och behagligt utseende. Här och der stå vackra kyrkor, som
tillhöra olika bekännelser, vänligt bredvid hvarandra på samma
gata. Allt vittnar om ett högre och finare lif, hvilket intryck
än mera stärkes, då man kommer i beröring med denna
stadsdels befolkning.
Bekymmerslös om min själs välfärd och otacksam mot
den Gud, som så ofta beskyddat mig i faran och gifvit mig
så mycket godt i lifvet, tänkte jag nu hufvudsakligen på att
lefva ett utsväfvande lif der långt borta på andra sidan
hafvet, bland främlingarna, der mina föräldrars inflytande icke
så lätt kunde nå mig. Men Gud hade beslutat annorlunda,
och nu må jag väl prisa Honom, att Han utsträckte sin hand,
för att rycka en brand ur elden. En dag, då jag satt vid
fönstret i mitt herberge, kom en yngre, bildad man till mig
och frågade, om jag ville emottaga en ströskrift ur den korg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
