Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
motsatta sida, så skulle hela norra Asien hafva varit betäckt
med evig snö och is, oåtkomlig och ofruktbar; men nu ligger
höglandet mot söder och Himalayas snöfjell kunna i någon
mån afkyla den heta kustremsan utefter Indiska Oceanen,
under det landet blir allt lägre och lägre mot norr, på det
sättet hållande sig så lågt som det gerna kunde vara under
snögränsen. De vindar, som bestryka Medelhafvet, Svarta
och Kaspiska hafven, kunna också derföre behålla en stor del
af sitt vattenförråd, tills de hinna temligen långt i norr, förr
än kylan utpressar så att säga den sista droppen. Sedan de
utgjutit en del af sitt välsignande innehåll öfver vestliga
Asien, lemna de återstoden åt Siberiens fält, der vi känna
igen det uti Obi, Jenesi, Lena och andra flodsr, som utfalla
i Norra Ishafvet.
Men nu tillbaka om skeppsbord igen. Yi seglade
utefter Spaniens kust, tills vi uppnådde Kap S:t Vincent.
Hafvet låg så stilla och lugnt, att nästan ej éb vindfläkt kändes
eller en dyning vaggade skeppet. Horizonten var i alla
riktningar fullsatt af seglare. Nära och fjerran såg man de hvita
seglen, som hängde matta ned från rår och gafflar. Det var
en ovanligt lugn dag. Men nästa morgon, hvilken syn!
Hafvet hvälfde sina mäktiga böljor upp mot skyn, och skummet
flög for stormen. Skeppet kämpade med elementerna —
kämpade nästan för sitt lif. Ej ett enda segel i sigte! Stormen,
som på några timmar uppväxt i nattens mörker, hade totalt
bortsopat från vår horizont hvarje fartyg. Hvar de tagit
vägen visste vi ej; men den otaliga flottan var förskingrad
som en fågelsvärm, då man skjutit ett skott på den.
Efter omkring tre månaders resa från Egypten uppnådde
vi slutligen England och ankrade först på Falmouths redd.
Vi fingo ordres att lossa vår last i London och begåfvo oss
i väg till den stora verldsstaden. Medan vi lågo der, tog jag
tillfället i akt att bese mig någet litet, men intet museum,
ingen samling besöktes; det tycktes då vara nog att hafva
ströfvat omkring på de krokiga gatorna, gått igenom tunneln
under Themsen eller åkt på jernväg ett stycke upp genom
staden; och allt som vanns på ett sådant besök var att hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
