Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182
stanser blifva de smältbara. Af klorvätesyra utlöses endast en del af
lerjorden jemte jernoxid m. m. Svafvelsyra sönderdelar de flesta i hetta.
Såsom afarter märkas:
Porslinsleran, af hvit färg och jordartad textur. Mager, ofta
blandad med sand, begagnas till porslin.
Pipleran, af mera orena färger; blir plastisk, om den utröres
med vatten.
Krukmakarleran, af mörkare färg, blir vid bränning gul eller röd;
träffas på flera ställen inom Sverige.
Eldfast lera, af grå ellIer gråsvart färg och jordformigt skiffrig
textur. Mager, fastnar på tungan. Blandad med ett kolhaltigt ämne;
ljusnar vid glödniug. Förekommer i stenkols- och andra formatio-
ner. Skåne.
165. Pyrophyllit A1203 - 4 SiO2. H20.
Ett vattenhaltigt silikat af lerjord, som stundom upptager några
procent enatomiga baser, men i öfrigt synes vara af varierande sam-
mansättning. Kristallsystem obestämdt. Förekommer vanligen i ra-
dielt divergerande lameller af stänglig, bladig textur. Låter dela sig
i tunna blad. Färg gulhvit, grönhvit eller hvit. Streck hvitt. Perle-
morglans; genomlysande, i tunna blad genomskinlig, Eg. v. 2,7-2,8.
H. = 1, mild, i tunna blad böjlig. För blåsrör ger i kolf vatten, i tång
bläddrar upp sig och sväller upp under många krökningar till en sno-
hvit, mycket trögsmält massa, som med kobolt-solution ger blå färg.
Sönderdelas, fastän ofullständigt af svafvelsyra.
Förekommer vid Horrsjöberget i Wermland, vid Westanå jern-
grufva i Skåne, på senare stället såsom gång i jerumalm, samt på nå-
gra få ställen i utlandet såsom Spaa, Beresowsk, N. och 5. Carolina
Villarica i Brasilien.
Hit hörer Agalmatolit eller den chinesiska täljstenen, som stun-
dom synes hafva samma sammansättning som pyrophylliten.
16. Jern- och Mangansilikater.
166. Hisingerit.
Ar ett vattenhaltigt silikat af jernoxidul och jernoxid, hvars sam-
mansättning ej är konstant. Sannolikt är Hisingeriten bildad genom en
delvis försiggången oxidation af augitsubstans, hvarföre dess allmänna
formel kan antagas vara: mRO Si 0> + n Fe>03 . 2 SiO> + aqv.
Derb och insprängd, njurformig; brott mussligt, utan genom-
gångar.
Färg merendels becksvart, stundom svartbrun. Eg. v. = 2,6-3.
H. = 3,i-4. För blåsrör i kolf ger vatten; smälter i tång trögt till en
stålgrå eller svart, oftast magnetisk kula. Sönderdelas lätt af saltsyra.
Förekommer på malmlagren vid en del af våra svenska grufve-
fält, såsom Långban, Bersbo, Mormorsgrufvan vid Tunaberg, Gillinge,
Riddarhyttan och Nordmarken, samt vid Bodenmais i Bayern och On-
jervi i Finland. Hit hörer Gillingit från Gillinge i Södermanland och
Sordawallit från Finland.
167. Svart Mangankisel.
Ett vattenhaltigt manganoxid-silikat af obestämd sammansättning.
Sannolikt uppkommen genom oxidering af manganoxidulsilikater, rho-
donit m. fl.
Derb. Färg grå till svart; streck ljust, gulbrunt. Något metall-
glänsande. Brott mussligt till ojemnt. Ogenomskinlig. Spröd. Eg.
v. = 2,7-2,9. H.=4. Ger för blåsrör i kolf vatten och blir ljusgrå.
Sväller ut i tång och smälter till ett grönt glas i inre, men till svart,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
