Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128
a) kristalliserad såsom egentlig bitterspat, förefinnes i Alperna,
Tyrolen, Traversella, samt i Sverige vid Taberg i Wermland, Skytt-
grufvan nära Falun, Sala, Taberg i Småland, Nyängen i Gestrikland;
dels såsom
b) Dolomit, hvarmed menas de korniga och täta afarterna, hvilka
ofta förekomma i så stor mängd, att de bilda mäktiga lager af stor ut-
bredning, i synnerhet i Alperna, Spanien, Tyskland och N. Amerika.
Hos oss finnes den vid Gyttorp, Bengtstorp, Pershyttan m. fl. ställen i
Nora socken, Långbanshyttan, Gåsbornshyttan, Born i Wermland, Ros-
lagen på Singön m. fl. ställen.
Hit räknas den s. k. råvackan, srm är en i yngre formationer fö-
rekommande dolomitart.
Brunspat kallas en kristalliserad artförändriug af bitterspaten med
en större qvantitet kolsyrad jern- och manganoxidul, hvaraf den ock
fått en mörkare färgnyans, 1 synnerhet efter upphettning eller utsät-
tande för atmosfäriska luftens inflytande.
Mesitinspat är en i utlandet förekommande förening, bestående
af kolsyrad talkjord och jernoxidul, stundom med något litet kolsyrad
kalkjord.
Magnesit eller talkspat = Mg 0 . CO2 är det rena magnesiakarbo-
natet. Den förekommer dels kristalliserad rhomboedrar med polkant-
-vinklar af 107 o 10’ till 107 o 30’ dels i kristalliniskt korniga massor. Är
vanligtvis gulhvit till vingul eller ockergul. Förekommer vid Snarum
1 Norge samt i Alperna, Tyrolen, Steyermark och N. Amerika och an-
vändes till framställning af bittersalt m. m.
78. Jernspat = Fe 0. CO2.
(Siderit. Spateisenstein. Stahlstein.)
Består hufvudsakligast af kolsyrad jernoxidul med blandning
af kolsyrad manganoxidul (till högst 10 proc.) och kolsyrad taik-
jord (till 15 proc.).
Hexagon. syst. Grundrhomboederns polkantvinkel 107 o.
Stundom kristalliserad, stundom derb. Kristallerna ofta sade1-
formigt eller linsformigt böjda. Ofta i grof- och finkorniga aggre-
gater, eller i druf- och njurformigt bildade massor (s. k. sphäro-
siderit) äfven i täta och finkorniga, med lera förorenade variete-
ter, som äro utbildade dels i runda, ellipsoidiska njurar, dels i
sammanhängande lager och såsom sådana utgörande en i utlan-
det högst vigtig jernmalm, som ffitt namn af lerhaltig sphäro-
siderit, argillosiderit, clay iron stone.
Färg gulgrå till gulbrun eller svartbrun. Pulver gulhvitt.
Glas- till perlemorglänsande. Genomlysande. (i vittradt tillstånd
svartbrun, matt, ogenomskinlig). Eg. v. = 3,7-3,9 H. = 3,5-4,5.
För blåsrör smälter ej, men svartnar och blir magnetisk. Med
flusserna ger den reaktion på jern och mangan. Löses i syror
under kolsyreutveckling; förvandlas i luften till jernoxidhydrat.
Användning. Utgör en mycket vigtig jernmalm i utlandet,
der den förekommer såsom den ofvan omtalade sphärosideriten i
mer eller mindre mäktiga lager i siluriska-, jura-, krit- och sten-
kolsformationerna, men i synnerhet i den sednare, och brytes van-
ligen tillsamman med stenkolen i samma grufva.
Finnes i England, Frankrike, Belgien, Tyskland samt i synnerhet
i Steyermark och Kärnthen; förekommer äfven i Skåne i den i liasfor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
