Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
velformiga. c~ P ~D har vertikal streckning. Ofta uppträda tvillingskri-
staller (Alexandrit), som äro förvillande lika hexagonala former emedan
vinkeln mellan brachydomats planer, som äro tvillingsplan, är nära 12O~.
II. S,o. Eg. v. 3,so-3,s. Ljusgrön, olivgrön till gräs- och smaragd.
grön. Glasglans. Genomskinlig till genomlysande. Alexandriten visar
en utnilirkt trikroism; grönt, gult och rödt äro axelfärger.
Ar för blåsrör oföränderlig. Löses trögt i borax och fosforsalL
Angropes ej af syror men dekomponeras af surt svafvelsyradt kali.
Den utmärktaste varieteten, Alexandriten, träffas i Ural, den van-
liga chrysoberyllen är funnen vid Helsingfors i Finland, i Mähren, Con-
necticut, Brasilien ocj~ på Ceylon.
Användning. Ar en högt värderad ädelsten och kommer såsom
sådan i värde mellan spinell och smaragd.
3. Bioxider, RO2.
52. Tennmalrn = 5n02.
(Kassiterit, zinustein.)
Tennoxid; håller i rent tillstånd 78,6 tenn, 21,4 syre, stundom
blandad med 5 å 10 proc. andra ämnen såsom kiselsyra, mangan-
oxid, jernoxid, tantalsyra.
Tetr. syst. isomorf med rutil och zirkon. Vanligen i kom-
bination mellan grundpyramiden P och grundprismat P, fig.
130, samt tvillingsbildning af samma form, fig. 131.
Kristallerna vanligen dels korta, pelarformiga, dels pyrami-
dala, inväxta och förenade i grupper. Tvillingsbildning mera
allmän än enkla kristaller. Tvillingsplanet är parallelt med.
planet hos en pyramid af andra ordningen P
Fig. 130.
Förekommer derb i tätt hopväxta, korniga aggregater, samt
insprängd, stundom mikroskopiskt, i små korn. Otydliga genom-
gångar, parallela med prismaplanen.
Färgnyanser mångfaldiga ss. gulbrun, rödbrun, nejlikbrun
till svartbrun och becksvart, gu!lgrå till rökgrå, sällan gulhvit till
vingul eller hyacintröd. Streck färgiöst till ljusgrått och ljus-
brunt. J3iamantglans eller fettglans. Genomlysande till oge-
nomskinlig. Brott ojemut till skåligt. Spröd. il. = 6-7. Eg.
v. 6,s– 7. För bläsrör oföréinderlig. På kol med soda i re-
Fig. 131.
13>. C%D P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
