Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
22
streck och en tvåa under den forms tecken, hvaraf de uppstått,
samt + framför; det sednare för att beteckna, att det finnes
0
tvenne slags ställningar hos dessa former. Således är + - te-
-2
traederns tecken, som är en hemiedrisk form af oktaedern. För
att utmärka de dodekaedriskt hemiedriska formerna, användas
klammer omkring tecknet: + i~ n1 utmärker tetrakishexaederns
bemiedriska form eller pentagondodekaedern.
Sedan man väl har detta sig bekant, kan man, för att bättre
minnet bibehålla detta systeins alla former samt deras öfvergångar
hvarandra, uppställda ofvanstående triangulära schema, Hg. 54, för alla
till reguliära systemet hörande holoedriska former.
Fig. 54.
Hexakisoktaedern intager här medelpunkten, emedan den är en
representant af all’ de öfriga formerna och genom koefficienternas for-
ändring kan öfvergå i hvilken af dem som helst. De trenne former,
som äro ensamma i sitt slag, intaga de trenne hörnen i schemat och de
trenne 24-ytingarna, som hvardera tillåta en oändlig mängd varieteter,
intaga midten af hvardera sidan. Af schemat synes ätven lätt, i kvilken
form en eller annan kan öfvergå. Sålunda blir triakisoctaedern mO de-
sto mer lik oktaedern eller rhombdodekaedern, tetrakishexaedern ~ On
dess mer lik rhombdodekaedern eller hexaedern, ikositetraedern mOm
dess mer liknande octaedein eller hexaedern, ju mmdre eller storre
värdet på m eller n är. Det framgår af schemat under hvilkaförh&Uan-
den den ena formen kan öfvergå i eller närma sig till den andra, äf-
vensom sammanhanget mellan de olika formerna kan inses, under det
man tillika blir öfvertygad, att de mellan formerna bestående öfvergån-
garna äfven förefinnas hos formernas beteckningar.
Fig. 55. Fig. 56.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
