Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1) Mineraliernas geometriska egenskaper. Kristallografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En fulltaligt utbildad form kallas för Holoedrisk, hvarmed
man således förstår en form, som har alla de ytor utbildade,
hvilka med ett gifvet parameterförhållande kunna läggas kring
ett visst axelsystem.
Hemiedrisk form kallar man en sådan, der endast halfva
antalet ytor uppträder. Dessa ytor måste likväl vara symmetriskt
fördelade kring axlarna, d. v. s. hvarannan af ytorna i den
ursprunqliga xx:llformen vara tillstädes och hvarannan frånvarande.
Sålunda är tetraedern fig. 24 en hemiedrisk form af octaedern
fig. 25. Om man tänker sig bort hvarannan af ytorna i
octaedern och de öfriga förstorade, så uppstår tetraedern. Likaså är
pentagonaldodekaedern, fig. 26 (i hvilken form svafvelkisen
ofta förekommer), en hemiedrisk form af tetrakishexaedern, fig.
27, hvilken form äfven blifvit kallad pyramidtärning, emedan
Pig. 26 Fig. 27.
den har utseende af en tärning eller kub, på hvars alla ytor man
satt en låg pyramid. Den hemiedriska formen uppstår på det
sätt, att man tänker sig två och två af de planer, som stå midt
emot hvarandra i ett fyraytigt hörn, tillväxa, och de tvenne
andra planerna försvinna, samt att af de tvenne planer, som bilda
en kant, ett alltid måste försvinna och det andra qvarstå. Ingen af
pyramidtärningens kanter qvarstår således i den hemiedriska formen.
Fig. 28. Fig. 29
Likaså är rhomboedern, fig. 28 (hvari kalkspat ofta
förekommer) en hemiedrisk form af sexsidiga pyramiden, fig. 29,
och kan tänkas uppkomma derigenom att hvartannat af de planer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
