Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det föreföll mig, att hon smålog och att det kommit ett
nytt, ljust uttryck i hennes ögon. Styvfar var i kyrkan,
mormor skickade mig efter snus till en judegumma i ett
stånd, det fanns inget färdigt snus, jag måste vänta, medan
gumman rev det, och sedan vända tillbaka till mormor.
När jag kom hem igen, satt mor vid bordet, klädd i
en ren, violett klänning, omsorgsfullt kammad — hon var
som förr, mor.
— Är du bättre? frågade jag, plötsligt försagd, ty hon
såg på mig med en besynnerlig blick.
— Kom hit! sade hon. Varför har du sölat så här?
Jag hann inte svara, förrän hon grep mig i håret, med
andra handen fattade en kniv med långt, böjligt blad och
gav mig flera hårda slag med flatsidan. Kniven föll ur
hennes hand.
— Tag upp den! Ge hit...
Jag tog upp kniven och kastade den på bordet, mor
knuffade mig ifrån sig. Jag satte mig på trappsteget till
ugnen och iakttog henne förskrämd.
Hon reste sig och stapplade bort till sin vrå, lade sig
på sängen och började med en näsduk torka svetten ur
ansiktet. Hennes hand famlade osäkert, två gånger gled
den förbi ansiktet ned på kudden och förde näsduken över
den.
— Ge mig vatten ...
Jag fyllde en kopp ur vattenämbaret, hon lyfte med
ansträngning på huvudet, svalde en klunk och sköt så undan
min hand med sin kalla, i det hon drog en djup suck.
Sedan fäste hon blicken på ikonerna i vrån, förflyttade
den så över på mig, rörde läpparna som till ett leende
och sänkte sakta de långa ögonhåren över ögonen. Hennes
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
