Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 506 —
klockan var ungefär tio, då han red ned till
"Förhoppningens dal". Han hade medtagit en liten kikare och
vid det nästan dagsljusa månskenet upptäckte han
haciendan på något avstånd. Anländ till bron vid den
lilla skogen, band han sin häst vid ett träd och gick
vidare till fots. Han gick omkring haciendan i en stor
båge, tills han nådde fram till en kulle bakom
densamma. I några av rummen brann det ännu ljus. Ralph
tog sin kikare för att se bättre.
Den första, som han såg var Dantes. Denne mans
ansikte och gestalt förblev för den, som en gång hade
sett det oförgätligt, och nu igenkände Ralph honom
också genast. Nu visste han precis vilken roll denne
man hade spelat i Richards liv. Ehuru familjerna
Biich-ting och Everett hade gjort allt för att hemlighålla
Ralphs hemska förbrytelser, så hade de dock icke
kunnat undvika, att efter Richards återkomst, lämna
uppgifter till domstolen, om vad som hade hänt. Dessa
meddelanden hade varit så sällsamma, att domarne
icke kunnat tiga härmed, utan berättat det skedda för
utomstående. De voro icke så finkänsliga som Richard,
Eliza och mr. Büchting med dennes maka eller mr.
Everett, vilka även nu försökte tysta ned saken. Så
hade på detta sätt historien med alla detaljer kommit
till publikens öron och i tidningarna. En fransk, i
Mexiko utgiven tidning, hade översatt den utförliga artikeln,
och där hade Ralph även läst den. Han visste nu,
att det varit Dantes, som räddat Richard på ett så
underbart sätt i Providence, och som vidare på grund
av Justus Whites meddelanden hade tillintetgjort
Ralphs plan att bortföra Eliza — nog av, denne man
ensam var skuld till, att Ralps brottsliga planer hade
misslyckats.
"Dig skulle jag med kallt blod kunna skjuta néd!"
mumlade Ralph. "Men det är för litet. Om jag bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
