Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettioandra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för scenen, strax innan de fördes in. I sina
boxstötar inlade de vrede och smärta, förvirring och
skräck. Och handskarna föllo av dem, så att de
revo och klöste varandra som furier och betos så
att håret rök om dem, då ridån gick ner. För
publiken blev detta, som de trodde, för effektens
skull inlagda skenslagsmål kronan på verket, och
då man under skratt och applåder tvingade ridån
att gå upp igen, såg man Duckworth och en
regissör stå och torka de båda boxarna med
handdukar.
Men kattorna voro alltid så sönderldösta att såren
aldrig läktes utan blevo inflammerade och variga
tills de voro en enda ruva. Ibland dogo de, eller
då de hade blivit för ynkligt slappa för att ens
våga angripa en råtta sattes de till att arbeta på
den spända linan tillsammans med de bedövade
och utsvultna råttorna som voro för nära döden
för att kunna springa ifrån dem. Och som miss
Merle Merryweather sade, den stockdumma publiken
råkade i extas och applåderade Duckvvorths kattor
och råttor som ett lärorikt dressyrnummer!
En stor chimpans, som gjorde en av tournéernä
tillsammans med Michael, hade antipati mot att vara
klädd i kostym. Liksom en häst spjärnar emot att
låta sadla sig, men sedan sadeln väl är på inte
frågar efter den vidare, gjorde den stora
chim-pansen motstånd då man ville sätta kläder på den.
Men väl påklädd gick han beredvilligt upp på
scenen och utförde sitt nummer. Svårigheten var att
få på honom kostymen. Ägaren och två
scenarbetare måste binda honom vid en ring i väggen
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
