Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grimshaw, vars plats på aktertoften inte var den
bästa, uppfattade situationen på samma gång som
Doughtry, reste sig hastigt och grep den tjocke
pantlånaren bak i nacken, sedan skakade han
honom ganska omildt och vräkte honom framstupa
på båtens botten.
»Ha hal» skrek Doughtry ut över den hundra
meter vida vattenytan.
Sedan tog Grimshaw utan brådska den bästa
sittplatsen för sin räkning.
»Vill ni med?» ropade han till Doughtry.
»Nej, tack», svarade denne. »Vi ä’ för många,
och vi rymmas bättre i den andra båten.»
Medan somliga öste och andra rodde flög livbåten
bort. Doughtry tog Ah Moy med sig ner i
proviantrummet och hämtade upp mera livsmedel.
Medan han var där nere strök valfiskhonan tätt
utmed skonaren strax för om midskepps på
babords sida, uppgav ett råmande läte och gjorde
ett slag med sin väldiga stjärt så att mesanstagens
röstjärn röko. Under nästa höga, blanka dyning
föll mesanmasten överbord.
»Det kan man kalla en duktig val», sade Doughtry
till Ah Moy, då de kommo ut från kajuttrappan
och fingo se den sista förstörelsen.
Ah Moy ansåg för nödvändigt att gå efter mera
proviant från kabyssen, medan Doughtry, Kwaque
och långa John lade sig med hela sin tyngd över
fallen, ett i sänder, och svängde ut livbåten över
relingen.
»Vi ska vänta till nästa stöt, och då ska vi fira
ner båten, kasta ner alla grejorna och ge oss av»,
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
