Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av den, som hade rätt att bära det aristokratiska
namnet Andersson.
Sedan alla engagemang avslutats (samtliga
artister stannade kvar, även Forsell, efter många om
och men) sattes arbetet i gång med hittills okänd
intensitet. Säsongen började — något som aldrig
hänt varken förr eller senare — med en premiär:
»Madame Butterfly». Titelrollen utfördes med
poetisk känsla och musikalisk smak av Davida Hcssc
och i tenorens parti (enligt svenska versionen:
löjtnant Linkerton) alternerade Ödmann och
Stockman. Konsulns roll uppbars av den nyengagerade
Frithiof Strömberg, en välsjungande barytonist, god
skådespelare och »stilig karl» som just tack vare
dessa egenskaper hade mycket att kämpa emot inom
Operans underliga värld.
Ett par veckor senare var man färdig’ med nästa
premiär — d’Alberts »Låglandet» — och sedan
fortsatte det i samma takt: den ena nyheten eller
reprisen efter den andra, med korta mellanrum.
Hovkapellet, som just vid den tidpunkten sökte
erhålla förbättrade lönevillkor, klagade över för
tung arbetsbörda, men sedan sex extra stråkare
engagerats och en fridag i veckan beviljats, förföll
detta argument. I pressdiskussionen om
musikernas förmenta överansträngning deltog även Wilh.
Stenhammar: »Vid en opera skall det arbetas
kvantitativt så litet som möjligt * men kvalitativt så
energiskt och koncentrerat som sig göra låter.» Den
välmenande idealisten har, i den vackra frasens första
* Kurs. av förf.
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
