Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
person endast bleve provisorisk samt att K. Teatern
återfinge den organisation som institutionen
innehaft åren 1898—1908».
Ranft som naturligtvis ej hade tid att i detalj
övervaka arbetet fick god hjälp av sina sous-chefer.
Operasångaren Carl August Söderman, som hade
hela den gamla repertoaren på sina fem fingrar,
kvarstod som regissör. Han kände även noga till
operafolkets små egenheter och försökte, och lyckades
också mången gång, lirka så att alltför explosiva
knallefifekter skulle mildras eller helst utebliva.
Armas Järnefelt kvarstod även som förste
kapellmästare och borgade med sitt namn och sin
kapacitet för det konstnärligt-musikaliska återgivandet
av de honom anförtrodda verken.
Då genom Nordqvists och Hennebergs avgång en
faktisk dirigentbrist inträffat (det händer inte ofta,
må tro!), så hedrades jag med uppdraget att inträda
som andre kapellmästare. Jag kan så gott först som
sist tillstå att mitt samarbete med kolleger,
sångartister och hovkapell hos mig endast efterlämnat
de angenämaste minnen.
Harald André, som den tiden var en ganska
oerfaren ung man, hade ännu ej hunnit visa sin förmåga
varken som Wagnerregissör, kapellmästare eller
balettimpressario. Hans sakkunskap visavi
ultramodernt dekorationsmåleri, praktiska rundhorisonter
och ekonomiska dammsugare var också en
förborgad hemlighet. Ranft önskade emellertid engagera
som regissör för Wagnerrepertoaren en man med
speciella kunskaper i detta fordrande fack. En slump
gjorde att den rätte mannen som satt inne med dessa
kunskaper kom på sin rätta plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
