Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sens uppmärksamhet. God kväll, Hartington!
sade hon förnöjd, och denna bortlagda titel,
som ingen längre brukade, lät i hennes mun
som ett smeknamn. Å — Lord Byron...
Hennes komedispel var så genomskinligt,
att till och med den unge hertigen rodnade
på hennes vägnar. Byron slog hastigt ner
ögonen och hälsade formellt, nästan kallt på
henne. De hade inte sett hvarandra sedan den
morgonen i Melbourne House, då hon så
nyckfullt retats med honom och skrattat ut honom i
Lady Cowpers närvaro.
— Jag är trött, sade hon, och nu vände
hon sig uteslutande till Byron. Hans Kunglig
Höghet har låtit mig stå jag vet inte hur länge
— och jag har blifvit törstig bara af att se
på honom. I rödt är han alldeles lik en
hummer...
— Blir man törstig af att se på en
hummer? sade Byron. Han tänkte inte alls på
hvad han sade. Han tänkte bara: »Hon vet
inte, hur hon skall bära sig åt för att göra det
godt igen. Hon har kommit hit i afton för
m i n skull. Hon ångrar sig.»
— Jag blir det... Hon skrattade nervöst
och tog hans arm. Ni måste skaffa mig något
att dricka, Lord Byron. Till och med ett glas
vatten vore härligt...
Änkehertiginnan och Lady Jersey vände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
