Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Herr GottI Herr Gott!"
"Men den redlige prästen, som I aldrig får
maken till, Wulff Grijp, han vakade och bad, mens
jag var i lifsnöd och fäktade i skogen — som han
ock skall ha lön för i himmelen, Domine!“
Och öfverväldigad af sina känslor omfamnade
han äfven herr Peder, medan herr Wulffs ängslan
och otålighet växte till ursinne.
"Blitzdonnerhölle! Hvar är hon . . . barnet
mitt?" skrek han, i det han grep Wi\Valt i armen
och skakade honom.
Under detta oväsen hade en hop folk samlats
på gården, och prästen förmådde herrarne att stiga
in i stugan. Där fattade ändtligen Wiwalt herr
Wulffs händer och tröstade honom.
"I kan vara trygg, min hjärtans Herr fader",
sade han, "ty med Guds hjälp är hon vid detta
laget välbehållen och med hälsan på vägen till
Stensnäs. Och jag skall fuller veta att försvara
henne alltfort — så sannt hon är min hustru!“
"Hustru ... ?" ropade herr Wulff. "Alle Teufel,
jag slog prästkärngen på munnen, när hon
rättnunnas sade det!"
"Käre Herr Wulff, så är det ändock! Hur
ville en göra och förfara! Hela den natten durch
måtte jag fäkta med största lifsfara mot tjugu
våldsmän och miste min trogne tjänare! Och har
därtill, när handeln i Hallaryd knappt var öfver, haft
ett ohörligt contrari i Herr Mårtens stall med en
svart satan, som våra illviljande försändt dit ätt
lägga snara för vårt lif!"
Herr Wulff sjönk ned på en bänk och gapade
på honom med stirrande ögon och sina stora
läppar darrande af förskräckelse.
"Gud hjälpe oss!" flämtade han. "Utan
brödernas ja ... och släktens samtycke ..."
"Genom Guds försyn och ert eget kärliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
