Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gäten. Där hade konungen i trygghet stannat
flere dagar och i herr Mårten funnit en nitisk
tjänare, kraftig och outtröttlig, när det gällde att
mana man ur huse för att afvärja ett nytt danskt
infall i Småland. Rantzau hade också dragit sig
tillbaka. Och efter Knärödfreden hade herr
Mårten för sitt välförhållande bekommit Hallaryds gäll.
Där tarfvades en orädd herre, som kunde sköta
både tunga och karbas, för att återställa frid och
ordning. Och herr Mårten visade sig vara värfvet
vuxen. Lugnet på gränsen blef så småningom
bestående, folket, som hållit sig gömdt i skogarne,
vågade sig tillbaka till bygden, bondgårdarne
uppväxte ur sin aska, jorden blef ånyo brukad, och
välståndet återvände, så att socknen nu i flere år
på kyrkherrns anmaning deltagit i krigsgärderna,
från hvilken hon under den första tiden varit
fritagen. Men så liknade också herr Mårtens
maningar Guds egna bud i hotande eftertryck, och
hans manér att hålla sin hjord i Herrans tuktan
var snarare krigarens än prästens. Under de första
åren sades han till och med ha stått inför altaret
med svärdet bundet under messhaken. Och
främlingen tog honom lätt för en gammal afdankad
soldat, när han mötte honom i grofva
rugläders-stöflar, kyllertröja och en toppig hatt under
hvilken det långa hvita håret och det tofviga skägget
omgåfvo ett väderbitet ansikte rhed tjocka läppar,
stor näsa och en buskig valk öfver de små djärfva,
mörka ögonen. Dag ut och dag in ströfvade han
omkring på vägar och stigar, stödd på en gammal
bardisan, vek in i bondgårdarne och stack ut på
fält och svedjeland för att drifva bönderna till
arbete och för att bevaka sina egna fördelar. Ty
han var mån om sin tionde och för resten mån
om hvar förtjänst, som kunde läggas därtill.
Därföre hade han äfven, när den nya vägbyggnads*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
