- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
249

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

läste bönen, och så snart jungfrun satt sig, gaf
han de andra en vink att sitta ned.

I anrättningen fattades intet. Midt på bordet
mellan ljusen stod en bunke med saltadt smör,
hvari herr Peder med knifven gjorde ett kors,
innan han räckte den åt jungfrun, samt en väldig
ost, stor som ett ploghjul, ur hvilken han skar
den första skifvan och lade på hennes disk, medan
han högtidligt läste den pressade inskriften på
ostens yta: Non praesentatur, nisi festa dies
celebratur. Därpå bjöds rökt lax och ägg, en stekt
tupp med kryddkvast samt rofmos med grädde.
Öl dracks därtill, och osten och smöret förblefvo
på bordet under hela måltiden.

Mot slutet däraf frågade herr Peder:

“Är Friherrn allaredan dragen åt Sverge?"

Jungfrun dröjde ett ögonblick med svaret.

“Nej, han rider tidigt i morgon från
Björke-bergaw, sade hon, “och aktar säga Domine farväl,
innan han reser vidare öfver gränsen."

"Hvad sa jag?" utropade herr Peder och
nickade åt dottern. "Du såg i syne sa jagl“

“Jag vet det redan, farkär!"

“Den Nådige Friherrn går inte min dörr förbi,
sa jag!“ återtog kyrkherrn och vände sig åny till
jungfrun. “Lisebet var till kyrkan efter
middagen för att hämta messlinnet till tvätt, och när
hon kom hem, sade hon sig ha sett Friherm rida
förbi, landsvägen norrut. ..“

"Fly mig en öltår, mor Kerstin", afbröt
jungfrun.

Hon hade plötsligt blifvit blodröd i ansigtet
och tycktes angelägen att byta samtalsämne. Herr
Peder märkte det och teg, ehuru han ej förstod
orsaken. Men Lisebet tog upp frågan på nytt.

“Jag såg både Friherrn och lakejen i Verums
kyrka i går, och tyckte mig känna igen demtt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free