Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tål icke att hvarken ni eller er dotter skola längre gå
omkring med tiggarstafven. Jag har numera intet
annat arf ån mitt skepp; meu jag tar er båda med mig,
och jag vet att der skall istet fattas oss. Vill ni
genast följa mig?»
Prosten sökte icke förekomma gubbens svar, ulan såg
endast tigande på honom.
Den gamle Rahms ansigte uttryckte de
sällsammaste sinnesrörelser. Han blygdes öfver att blifva
behandlad med sådan godhet, han som icke var van
vid annat ån hot och snäsor och förakt. Men haos
inrotade misstänksamhet och slughet ville likväl icke
heller nu förneka sig: ömsom blinkade de små ögonen
af illparighet, ömsom drog sig öfver dem liksom en
dimma. Tungan ville icke heller rätt finna ord; han
stammade, utan att veta hvad han sade: »Nådig gref*
ven . . . nådig prosteu . . . vördig» ....
»Besinna er!» fortfor Evert. »Hvad har landet här
att bjuda er? Här skall hela verlden förakta och
(er-trampa er; men ute på mitt skepp, der skall h varje
man akta ert grå hår. Ni skall lefva utan det
ringaste bekymmer: vi skola skynda att uppfylla alla edra
behof; ni skall få allt hvad ni önskar!»
Gubben såg Evert skarpt i ansigte!. »Jag . . skulle
jag .... Men flickan min då?»
Evert rodnade. »Tro icke att henne skall ske något
ondt ibland oss! Hon mi vara sin fars dotter, såso«
hon alltid varit; vi skola förse henne med allt hvad
hon behöfver och önskar — ni kan vara fullkomligt
lugn för henne.»
Med ens antogo gubbens drag ett hett annat, ett
he-stämdt uttryck af öfver vägande misstroende. »Sål*»
sade han — »hon skulle också följa med?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
