- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
59

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förmiddags? Låt honom stiga in: jag ville väl se
och tala med honom. Gå, Stensson, och kalla in
honom!»

Grefvinnan kände en viss hjertklappning för sin brors
skall. Det hade smärtat henne att se honom så djupt
under den bildningsgrad, hvilken dock tillhörde deras
stånd; men ännu större obehag fann hon i tanken på
att se en af hans råa kamrater, kanske ett mål för
be-tjeningens hån, då han tölpigt uppträdde i den eleganta
salongen.

Länge behöfde man icke vänta, innan genom dörren
inträdde en visserligen för salongen ovanlig gäst, men
en man, hvilken icke kände sig besvärad af den prakt,
som utbredde sig för hans ögon, eller af den utvaldt
fina doftluft, som sväfvade emot honom. Han bugade
sig vördnadsfullt för den gamle grefven, för grefvinnan
och kyrkoherden, nickade vänskapligt åt Evert, och
blef stående vid dörren.

Kyrkoherden var den förste som trädde honom när*
mare; men Evert, med trotset på ^sin panna, förekom
honom och ilade att fatta sin väns hand. Detta drag
tf Evert tycktes väcka den andliges välbehag, medan
den åldrige grefvens ögonbryn lätt rynkades.

»Välkommen, Lodman, i min fars hus!» sade Evert.
»Du har hållit ord, som en karl.»

»Nå, jag kunde väl icke annat!» sade matrosen och
skakade hjertligt den greöiga handen.

»Ni heter Lodman?» afbröt den gamle grefven och
vinkade fremlingen att träda närmare. »Har ni varit
mm sons kamrat i flera år?»

»I tre år, sir!» svarade matrosen, i hvars drag så
mycket vett och redbarhet förenade röjde sig, att han
rid första anblicken intog de närvarande till sin fördel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free