Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ANDRA KAPITLET.
På de luftfyllda, svallande dynorna i en förträfflig
wienervagn, gungande på elastiska ressorter utåt den
släta, hårda landsvägen, satt en dam, hvilken, ehuru
resklädd, dock var prydd med den utsökta smak och glans,
som tillhöra en förnäm uppfostran och stor rikedom.
Fastän dyrbar och med omsorgsfull noggrannhet vårdad,
var drägten likväl allvarsam. Den af öfverflödets
beqvämligheter omgifna damen syntes vara föga öfver
ett par och tjugu år, och en ren hy, vittnande om
god helsa, gaf henne ett serdeles trefligt behag.
Hennes angenäma, af en högre bildnings mystiska förklaring
bestrålade anletsdrag beskuggades af den smakfulla,
i en obestämd modern färg skiftande sidenhatten.
Det var grefvinnan Agnes von Schönleben, som
befann sig på vägen till sin far, grefve Lillienstedt på
Tofteborg. Ju mera den älskliga grefvinnan nalkades
barndomshemmet, desto mäktigare höjde sig i hennes
bröst känslan af ett vemod, alstradt af sorgliga minnen.
Men äfven det tillkommande, den framtid hon skulle
möta vid den åldrige, högförnäme faderns sida,
saknade icke skuggor för hennes inbillning. Hon återkom
till sin fars hus, der hon i det hela tillbragt endast
korta tider alltsedan spädare åren, men tider utmärkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
