Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smula förtrytelse. Men Brahe, som hade mera
fallenhet att skratta åt det, som var roligt, började
att närmare underrätta sig om förhållandet, och,
ehuru han snart gissade, att alltsammans endast
var inbillning af så väl Måns som kyrkoherden,
roade han sig att med åtskilliga infall och
invändningar hindra den uppeldade pastorns nit
att afsvalna och såg honom med särdeles nöje
afresa i fullt uppsåt att allvarliga läsa lagen på
Hellekis.
Sedan herrarne språkat en stund med
hvarandra, beslöto de använda aftonen att bese
Kinnekulles topp. De valde Petrus till vägvisare,
klädde om sig i lätta hofherredrägter, för att
vara obehindrade på vandringen, och begåfvo
sig åstad. De vandrade rundtomkring toppen
af kullen, och åt alla sidor öppnades de mest
romantiska utsigter. Först sågo de sig tillbaka
öfver den oändliga slätten, i söder besådd
med små kyrkor samt här och der en grön
lund eller en blåaktig skogsdunge, Den
skogbeklädda Billingen upplyfte sig majestätiskt bland
de låga slätterna, likasom en simmande
hvalfisks rygg, öfver vattenytan. Åt öster sågo de
en skymt af torpet i Mariestad, som Hertig Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
