Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den socialdemokratiska kvinnorörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnorna bedrevs med stor iver, men solidaritetskänslan
var icke stark nog att besegra tröghet och
betänkligheter av olika slag. A ena sidan beklagade sig
arbeterskorna nog över den usla betalningen, men när man
rådde dem att bilda fackföreningar eller gå med i dem
som funnos, fick man ofta till svar: »det tjänar nog
ingenting till» eller »det kostar bara pängar».
Emellertid lärde jag känna flera av representanterna
för den socialdemokratiska kvinnorörelsen, medlemmar
och ledarinnor i Kvinnornas Fackförbund och Stockholms
allmänna kvinnoklubb och jag fick en aning om vilken
entusiasm och energi det fordrades för att lära
arbetarkvinnorna att de hade både rättighet och skyldighet att
söka höja sig till en bättre ekonomisk och social
ställning. Stockholms allmänna kvinnoklubb är nu 25 år
gammal och från den stamma en hel del andra
socialdemokratiska kvinnoorganisationer. Så snart
kvinnoklubben bildats, grep den sig an med att fackligt
organisera arbeterskorna, särskilt dem som arbetade i yrken
med övervägande kvinnliga arbetare. När så ett tiotal
fackföreningar — linnesömmerskornas, kappsömmerskornas,
rosettsömmerskornas m. fl. — kommit till stånd,
sammanslöto sig dessa under en gemensam kommittés ledning
och av denna kommitté blev sedermera år 1902
Kvinnornas Fackförbund.
Men Stockholms allmänna kvinnoklubb har arbetat på
många andra olika områden för att sprida upplysning
bland arbetarkvinnorna och väcka deras självmedvetenhet
och ansvarskänsla. Främst har den sökt sprida politisk
och social upplysning, den har utsänt talare i landsorten
och lyckats bilda den ena socialdemokratiska
kvinnoklubben efter den andra. För närvarande finnes ett
50-tal sådana klubbar. Då den första s. k. folkriksdagen
hölls 1893, valdes på stora kvinnomöten, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
