Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillräckligt upplysa om deras rätta förstånd. Då samma verb flere gånger upprepas
sammansatt med olika prefixer har jag utsatt sjelfva verbet endast vid den sista
prefixen; äfvensom då af samma substantiv formeras flere, med olika tilläggningsstafvelser,
har jag för de sednare endast utsatt de sista stafvelserna. Så t. ex. под-,
утвержда́ть, för: подтвержда́ть; утвержда́ть; люби́тель, -льница, för: люби́тель;
люби́тельница. Adverbier formerade af adjektiver har jag särskilt upptagit endast då
de på annat sätt än förmedelst det motsvarande ryska adjektivets neutrum kunna
eller böra öfversättas. De ryska ordens genus har jag utsatt endast i de fall, då det
kunnat förefalla den i språket mindre bevandrade tvifvelaktigt. För öfrigt gälla alla
ryska abbreviationer och förklaringar de svenska orden, de svenska deremot de ryska.
Vid substantiverna har jag förmedelst en siffra betecknat hvilken de tillhöra af de
fem deklinationerna, man i svenskan antager; då ingen siffra finnes, har ordet antingen
ingen singularis eller ingen pluralis. Vid verberna har jag likaså betecknat
konjugationerna, hvarefter de böjas. Hopsatta med prepositioner finnas verberna för det
mesta under sina stamord, då de kunnat skiljas åt; i annat fall under prefixens
begynnelsebokstaf. Olika betydelser af ord har jag åtskiljt genom bokstäfver; men då
ytterligare under någon allmän klassifikation en skarpare nyansering af betydelsen är
att göra, har jag nödgats beteckna sådana med siffror. De förkortningar som
förekomma äro på följande sidor förklarade.
Beträffande de ryska verbernas olika former måste jag tillägga, att jag, för att
undvika otaliga upprepningar, på hvarje ställe begagnat endast en form. Huru de
öfriga bildas, lär grammatiken. Obestämda formen är den jag vanligen utsatt; och
endast då verbet saknar denna form, eller då den sällan begagnas, samt då
sjelfva det svenska verbet innebär samma betydelse som särskilt tillkommer
någon af de andra formerna i ryskan, har jag begagnat en annan, motsvarande
form.
Jag är långt ifrån att förbise de brister, som låda vid mitt arbete. Svenska
lexikografiens närvarande ståndpunkt är en ursäkt, som, ehuru icke tillräcklig att i
allo rättfärdiga dem, jag dock med skäl kan anföra till mitt försvar. Jag har haft
nästan inga speciala ordsamlingar att tillgå, och ingen svensk filolog, som med
tillförlitlighet vore i stånd att bestämma ordens ofta sväfvande betydelser, har utgifvit
någon ordbok. Det vore dessutom utan tvifvel för mycket begärdt att i denna ordbok,
den första ifrån svenska till ryska språket, vilja finna fullständiga samlingar
af teckniska ord, tillhörande alla möjliga vetandets grenar. En parallel emellan det
som i hvardera språket framstår såsom en allmän samhällets tillhörighet utgjorde det
väsendtligaste behofvet, och den uppgift som kunde anses vara mig förelagd. Huru
behöflig en hjelpreda vid öfversättning af kurialspråkets egenheter än är, blefve
likväl äfven detta behof på ett tillfredsställande sätt uppfyldt endast genom ett deråt
uteslutande egnadt arbete. Jag har likväl icke skytt någon möda för att vinna
upplysning om en mängd konsttermer, dem jag infört i lexikonet, såvida jag varit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
