Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om metafysikens delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunskapsuppfattningarna numera äro nästan retsamt många och i
ganska skarp fejd mot varandra. Jag erinrar endast om de
olika meningarna rörande själva sanningsbegreppet, vilket
efter att under århundraden, ja man är frestad att säga
årtusenden, ha varit ett bra nog fixt och bestämt begrepp,
nu anfäktas från många olika håll och befinner sig under
ett slags förvirringens tecken. Alltså: metafysiken måste
innehålla en kunskapsteoretisk del, vari klargöres, vilken den
kunskapsteoretiska grundåskådning är, som uppbär den
ifrågavarande metafysiken. Sedan blir metafysiken i icke
ringa mån tillämpad kunskapslära. Men metafysiken i sin
ordning verkar retroaktivt på kunskapsläran, i det att
kunskapen själv till sist kan och bör ses ur metafysisk
synpunkt, varvid den blir återförd till sina yttersta
förutsättningar. Förhållandet mellan kunskapslära och metafysik
är följaktligen ömsesidigt. Bland dem, som med all rätt
betonat detta, d. v. s. icke blott kunskapslärans vikt för
metafysiken, utan även metafysikens betydelse för
kunskapsläran, märkes Lotze, som professor Reinhold Geijer
ju introducerat i Sverige, (om han också ej är den förste
svensken, som studerat hans filosofi). För Lotze var
kunskapen en funktion, som ytterst återför sig till metafysiska
förutsättningar; däri har han enligt min mening rätt. Och
om hans stora Metaphysik, I:a uppl. 1879, kan tryggt
påstås, att den är en bland de lärorikaste metafysiska
framställningar, som sett dagen.
Härefter går jag metafysiken själv mera direkt in på livet.
Det nämndes, att dess utgångspunkt utgöres av den
givna verkligheten, och till detta förhållande återför sig
metafysikens tredje avdelning. Jag kallar denna dess
fenomenologiska del. Filosoferna bruka ju ofta beteckna
den givna realiteten som den fenomenella verkligheten eller
fenomenvärlden. Varför de så göra, hör icke hit eller
rättare: det kunde nog anses höra hit, men jag får icke låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
