Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Vapen, redskap, väfnader, korgarbeten och andra föremål funna i Mesa Verde’s klippboningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN, REDSKAP M. M. FUNNA I MESA VERDES KUPPBONINGAR. 105
rep eller blindos nätlika väfnader. Jag har i ruinerna funnit dels hopbuntade blad, dels
de lösgjorda fibrerna, dels färdigtvinnade snören och däraf knutna eller på annat sätt
förfärdigade väfnader. Äfven frukterna af yuccaplantan användes till något ändamål;
jag-liar nämligen i en klippboning funnit sådana frukter till torkning uppträdda på en stjälk.
Jämte yucca och bomull lämnade äfven andra växter material till förfärdigande
af åtskilliga föremål. Af vidjor knötos mattor och flätades korgar. Flera arter buskar
och träd lämnade material till olika vapen och verktyg af trä.
Äfven djurrikets produkter användes till många olika ändamål. Af flera
förhållanden framgår, att klippfolket höllo en fågel, sannolikt kalkonen, såsom husdjur.
Mäktiga lager af exkrement finnas i det vid flera tillfällen omnämnda fria rummet
längst in i grottan i de större klippboningarna. I Step House, där dessa lager lågo
vid sidan af klippboningen, hade de en mäktighet af 0.6—1 meter med en bredd och
Fig. 86. Vuccaplanlor.
längd af resp. 13 och 40 meter. Hela massan af kalkonspillning blandad med
hvarjehanda afskräde utgör på denna plats troligen mellan 200 och 300 kubikmeter, en ansenlig
mängd, som helt säkert kraft lång tid för att hopas. Bröderna Wetherii.i., som äro
erfarna ranchmän, anse, att dessa exkrement, som äro mycket väl bevarade, härröra
från kalkoner. Ett förhållande, som visar, att kalkonen spelade en viktig roll i
klippfolkets hushållning, är, att flertalet af bensylarna äro förfärdigade af kalkonben.’ Af
denna fågel togs sannolikt äfven det dun, hvaraf det förur beskrifna fjäder- eller
rättare duntvget förfärdigades. Detta dun består nämligen af en hönsfågels
skulder-täckare. I Castanedas skildring af spaniorernas första sammanträffande med
Pueblo-indianerna berättas, att dessa hade inhemska höns,5 en berättelse, som sannolikt just
syftar på kalkoner. Denna fågel hålles i våra dagar tam af samma indianstammar.
’ De ben af fåglar och däggdjur, som jag träffat i klippboningarna, hafva blifvit bestämda af
D:r Jägerskiöld, så vidt detta med våra museers ganska knappa material från Nordamerika varit möjligt.
2 Pedro de Castaneda de Nagera. Relation du Voyage de Cibola. Ternaux-Compans, Paris
1838, p. 171. »Il y avait dans cette province une grande quantite de poules du pays et dt gallos de
papada (littéralement, coq à gosier)».
C. Nordenskiöld, Klippboningar. ’4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
