Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Ruiner i branterna vid Chapins Mesa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUNDE KAPITLET.
(höjd 90 cm., bredd upptill 45 cm., nedtill 30 cm.). De tillslötos ej med någon
stenskifva. Förmodligen ha de ledt till de rum, där man mest vistades. Af detta
skäl har man gifvit dem en form, som tillåter att med mera bekvämlighet gå ut
och in. De öfriga dörröppningarna, genom hvilka det är rätt obekvämt att passera,
hafva troligen i allmänhet ledt till proviant- och förrådsrum eller andra ej så ofta
besökta rum, som dessutom af något skäl behöft tillslutas med dörrar. Det bör anmärkas,
att de ofvan beskrifna större, T-formade dörrarna äro sällsynta i ruinerna kring
Wetherills Mesa, hvilka så väl till byggnadssättet, i allmänhet vittnande om mindre
omsorg och skicklighet, som äfven emedan de äro i ett mera framskridet stadium
af förstörelse, göra intrycket af att vara äldre än de i detta kapitel behandlade utan
att dock förete några väsentliga olikheter.
Rummen, med undantag af estufas, äro på några få när rektangulära, sidorna
sällan mer än 2—3 meter. Norr om den »gata» (23), som delar ruinen i två delar,
är från klippväggen utåt bevarad en hel sträcka rum (26, 29—33), hvilkas väggar
räcka ända upp till klipptaket och där golfven mellan de öfre och nedre våningarna
ännu äro fullständigt bibehållna. Till de undre rummen leda vanligen trånga
dörrar direkte från »gatan». Där inne råder ett nästan fullständigt mörker. I synnerhet
är detta fallet med 34, som ej har någon ingång direkt utifrån. Man kommer dit in
dels genom 33, som är ett smalt rum, hvars mot »gatan» vända kortsida är alldeles
öppen, dels äfven genom 33. Vi använde rummet 34. till fotografiskt mörkrum.
Väggar och tak äro i några rum alldeles nedsotade. Invånarnes anspråk på
ljus och luft måtte ej varit synnerligen stora. Dörröppningarna tjänade ock som
fönster, dock äro på ett par ställen små fyrkantiga gluggar anbragta i murarna för att
insläppa dagsljuset. Till öfre våningen kommer man vanligen genom ett litet
fyrkantigt hål i taket i hörnet af det nedre rummet utan någon stege, blott med
tillhjälp af några från murarna utskjutande stenar. Förmodligen brukade detta hål hållas
täckt med en stenskifva, liknande dörrarna. Tjocka bjälkar af juniperus eller pinon
och öfver dessa smala störar, lagda tätt intill hvarandra, bilda golfven mellan
våningarna; eller ock äro öfver juniperusbjälkarna långa käppar lagda parvis med ett
afstånd af några decimeter mellan paren; öfver dessa käppar ligger ett lager ris och
juniperusbast samt öfverst torkad, fast tilltrampad lera.
Jämväl på flera andra ställen i ruinen räcka murarna ända till klipptaket;
dessa murar hafva en särskild beteckning på planen. Uti alla estufas och i några
af de andra rummen, kanske bostäder för höfdingar eller förnämligare familjer, äro
väggarna täckta med ett tunt lager af gul rappning. På ett ställe finnes till och med
en målning föreställande ett par fåglar, hvilken återgifves i ett följande kapitel. Tafl.
X: 2 visar en del af ruinen, som ligger i grottans norra del. Platsen, hvarifrån
fotografien är tagen, är utmärkt på planen jämte den ungefärliga bildvinkeln. Vänstra
hälften af fotografien upptages af en vägg med dörröppningar i tre våningar och
räckande ända till klipptaket; innanför denna vägg ligga i bottenvåningen fem rum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
