- Project Runeberg -  Mera ljus. Några ord till arbetareklassen om själfundervisning. /
12

(1897) [MARC] [MARC] Author: Karl Johan Gabrielsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska beskattningförhållanden. Bränvinsbeskattningens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenska
beskattningförhållanden.


——

Bränvinsbeskattningens historia.



Samma riksdag, 1853—54, som nedsatte alla tullar,
åttadubblade i ett enda slag den dåvarande bränvinsskatten.

Under Gustaf 3 och hans efterföljare hade
bränvinsbrännandet varit statsmonopol; år 1810 frigafs bränvinsbrännandet på
landet och kort efteråt äfven i städerna. Samtidigt infördes en
bränvinsskatt på högst 21/2 öre pr liter. Som det emellertid var
omöjligt att kontrollera hur stora mängder i själfva värket
producerades inom en industri, som var utbredd öfver hela landet och
fördelad på 30 till 40 tusen små brännerier, och enär förbättrade
tillvärkningsmetoder gjorde det gamla beräkningssättet (efter
pannrymden) onöjaktigt, blef följden, att sannolikt endast en bråkdel af
det i värkligheten framställda bränvinet betalade den åsatta skatten.
Skatten, hvars samlade belopp år 1810 uppgick till 820,000 kr.,
hade därför, trots befolkningens och välståndets tillväxt, år 1850
endast stigit till 840,000 kr.

Vid riksdagen 1853—54 höjdes emellertid skatten med
ens till 50 öre pr kanna ( = 19 öre pr liter). Nästa riksdag,
1856—58, höjdes den ytterligare till 60 öre pr kanna; år 1867,
första riksdagen efter representationsförändringen, sattes den till 70
öre, år 1871 till 80 öre, år 1879 en kr. pr kanna; med
införande af det nya måttsystemet afrundades beloppet uppåt till 40
öre pr liter, hvilket till sist år 1888 ytterligare höjdes till 50 öre
pr liter.

Tillvärkningskostnaden för 1 liter svenskt bränvin gick efter
kontrollbyråns beräkningar år 1890 till 13,03 öre pr liter.
Bränvinsskatten till staten utgör alltså nära 400 procent af varuvärdet
— oafsett de till kommunerna m. fl. utgående
försäljningsafgifterna, som ensamma för sig torde uppgå till i medeltal ungefär
240 procent af tillvärkningsvärdet.

Bränvinet är helt visst en utmärkt skattekälla, och ingen
torde misstycka att den användes; man får blott ej glömma bort,
att äfven bränvinsskatten är en skatt och därtill en sådan, som
enligt sin natur i alldeles öfvervägande grad drabbar den
obemedlade befolkningen.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:44:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/meraljus/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free