Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Farsoterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stora arméns återtåg från Ryssland. 593
den 15 sept. uppgingo i lågor, hvarvid de sjuke åfven omkommo.
Den 18 oktober började återtåget och lemnades Moskwa af den
till 80,000 man hopsmälta armén, som förlorat sin krigstukt samt
all kraft och allt mod. De alldeles onödiga och barbariska häij-
ningar, som Napoleon lät anställa sa langt franska stiöftiupper
kunde
’
komma, framkallade hos ryssarne en förbittring, som
gjorde det nödvändigt att medtaga alla sjuka och sårade, hvilka
kunde flyttas. De fördes på tomma krutvagnar och marketentare-
vagnar och omkommo nästan alla af hunger och köld. Den 5 nov.
föll den första snön och redan några dagar senare uppnådde
kölden- 15° C. samt bidrog att hos den återtågande armén
framkalla en fullständig apati. Då armén efter 10 dagars marsch
i is och köld inryckte i Smolensk, hade den åter förlorat 15,000
man. Staden, som af trupperna helsades såsom en tillflyktsort,
inrymde i de öfverfylda hospitalen 15-20000 af rödsot och tyfus
angripne sjuke. Magasinerna plundiades af de uthungrade tiup-
perna, kölden steg till -25° C. och dermed äfven det outsägligaste
elände. Den förfärliga dagen, då Beresina öfvergicks, kostade
armén på nytt 40000 man; återstoden, omkring 20000 man till
största delen utan vapen och i full upplösning, uppnådde Niemen,
efter hvars öfvergång trupperna kommo på en ‘ännu icke af
fienden härjad väg och deras öde under en kort tid något för-
bättrades, men redan den 3 dec. utbröt en köld af — 31° C. och
sträckte sin verkan först till den stora mängden sjuke och der-
efter till alla. Inom fyra dagar dukade 15,000 man under för
honom. Vägar och bivuaker täcktes af döda och väckte till och
med fasa hos de förföljande ryssarne, hvilka knappast hade mindre
lidanden att uthärda. Tyfus rasade som häftigast i dec. 1812
och jan. 1813. I Wilna dogo af 30000 fångna fransmän 25000
eller 83 procent och af nästan lika många stadens judiska in-
vånare 8000 eller 26,6 procent. Sjukdomen utbredde sig härifrån
till alla de ryska sjukhusen, till hela Litthauens befolkning i alla
städer och byar trupperna genomtågade. Slutligen kunde de
sjuke inläggas i sjukhusen på vestra sidan af Weichseln, och
med köldens och den värsta nödens upphörande kommo rheuma-
tiska febrar och frossa i stället för rödsot och tyfus, hvilka i
stället så mycket allmännare utbredde sig bland befolkningen först
i de* trakter, som genomtågades af arméns spillror, och sedan
Menniskmis hclsa. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
