Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Och jag bad. Min religion var på den tiden
en konstig religion. Himmel och jord befolkades
av en hel massa olika väsenden, vilkas namn,
utseenden och egenskaper jag ganska noga kände.
Denna kunskap gav mig en särställning i
världsalltet, en särställning som jag icke anförtrott åt
någon, ej ens åt mor. Jag ansåg mig kunna
förhandla med Härskarornas Herre om ej på jämställd
fot så dock ganska förtroligt. Jag älskade Honom
mycket och trodde fullt och fast att Han höll
av mig. Därför tumlade jag vanligen käckt omkring
med Hans änglar och de togo Hans befallningar
genom min mun. Nu svävade jag omkring i de
olika regionerna för att finna Dödens Ängel
-som jag dock förut ej kände — och förmå honom
att avstå från min1 far.
Bäst jag det gjorde förnam jag ett tjockt,
smackande ljud tätt bakom min rygg. Vingarna slogos
ihop, flykten avstannade, pojken föll som en ler*
klump till jorden. Jag lyssnade och hörde åter det
tjocka, klibbiga, smackande ljudet. Jag lyfte lite
på huvudet och frågade:
Vad gör du?
Jag hörde henne svälja; därpå:
Jag ligger bakom dig alldeles som dom gör i
kapellet.
Ja, men vad gör du med mun? frågade jag.
Nu hade hon tagit sig en ny tugga; svaret kom
tjockt och klibbigt:
Jag ber. Du ska också be. Bed! Bed!
Jag tänkte efter. I rummet fanns ingenting ätbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
