Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättare grenar. De kallas korta fruktqvistar och äro, då de äro
äldre, mer eller mindre förgrenade. De bilda sig på följande sätt:
Första året utväxer ett helt litet skott, endast £ till 1 tura
långt. Denna lilla qvist har, vid slutet af året, på toppen, ett
enda öga, som under följande året utväxer i en blad-rosett och
åter bildar sig ett öga i toppen; härunder förlänger sig qvisten
ungefärligen £ tum. Detsamma sker äfven det följande året, med
den skilnad, att nu i toppen bildas ett starkare öga, som innesluter
blomknoppen. Efter ännu ett år kommer då det öfre ögat att
skjuta ut i blomknopp. Fruktqvisten förgrenar sig och bildar flera
ändknoppar, som då undergå samma förändringar, och komma att
blomma efter lika lång tid som de förra.
De så kallade långa fruklqvislarne skilja sig ifrån föregående
hufvddsakligcn derigenom, att de äro längre och smalare. De äro
4 till 8 tum långa ocb äro, vid första årets slut, försedde med
nrågra glest sittande små ögon och ett toppöga. Följande året
bildar deras toppöga och några bland sidoögoncn blad-rosetter, samt
ett större öga inom hvarje rosett, hvarvid de förlänga sig något
litet. Äfven följande året sker detsamma, med den skilnad, att de
ögon, som bilda sig i rosetten, blifva fruktögon. De långa
frukt-qvistarne äro då försedda med helt korta förgreningar. De
förgrena sig ytterligare och bära framdeles äfven frukt.
Mera sällsynt bilda sig fruktögon på ändan af, under året
utväxta, qvistar.
Kärnfruktträd hafva således beständiga fruktqvistar, som man
vid odlingen först skall framlocka eller bilda och äfven sedermera
underhålla. Vid den beständiga förgreningen blifva de slutligen
för långa, dch deras antal för stort, så att man är tvungen att
förkorta dem då och då, på det att trädet icke må försvagas för
mycket genom för stark afkastning. Huru skott, som äro bestämda
till qvistar, kunna ombildas till. fruktqvistar är visadt vid
beskä-ringen.
Hvarje fruktöga sitter isoleradt för sig och icke parvis eller
tre och tre, såsom på stenfrukt.
Uti hvarje fruktöga framväxa icke, såsom på steofrukter, I—3
blommor, utan vanligtvis 8—10 blommor, hvilka likväl sällan alla
ombildas till frukter, utan merändels endast 4—6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
