Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så att kolet äfven i detta afseende rekommenderar sig för
till-blandning i jorden och isynnerhet då man sammansätter kompost«
högar.
§ 7. Humus kalla vi jordens alla organiska beståndsdelar,
undantagande träkol. Den uppkommer genom förruttnelse af växt*
eller djurämnen, och förekommer i anseende till den mer eller
mindre fullständiga upplösningen och till de ursprungliga ämnenas
olikhet, äfven mycket olika. Dyjorden t. ex. har uppkommit
genom en ofullständig förruttnelse af vattenväxter, till största delen
under vatten, hvilket utestängde den atmosferiska luften, som är
oundgängligt nödvändig vid all fullständig förruttnelse. Den har
bildat en olöslig humus, som likväl genom bearbetning och
tillblandning kan förändras till löslig, för växtriket gagnelig humus. Den i
åker- och trädgårdsjorden befintliga burnus har uppkommit derstädes
genom i förruttnelse öfvergångna ämnen, som tillfördes densamma
genom gödning.
Dyjord. Denna är i grunden nära nog detsamma som den
humus, hvilken man träffar i den längre ned beskrifna
ljungjorden, men tillblandningen af sand i den sistnämnda utgör en
huf-vudsaklig skilnad; en annan hufvudsaklig skilnad har uppkommit
dels derigenom att, när ljungjordens humus alstras af nedfallna löf
och ljungens blad, är deremot dyjorden danad af en mängd
vattenväxter, mossafter m. fl. andra växter, hvilka antingen lefva i
om-gifning af vatten, eller åtminstone danas under tillgång af större
fuktighet. Hos båda förekommer fosforsyra, såsom tillhörig de
djurämnen, hvaraf ymnig tillgång förekommer i den fuktiga grunden.
Men dyjorden, såsom uppkommen i större fuktighet, innefattar
vanligen betydligt större mängd af insekter och deras lemningar. Åfven
ättiksyra förekommer i båda, ehuru också denna till större mängd
i dyjorden.
Dyjorden, är i allmänhet af tre slag:
1) Röd-dy. Denna kan knappt kallas en jordart eller
jordmån, ty den innehåller hufvudsakligast ännu oförmultnade
växllem-ningar af Sphagnum, Chara m. fl. arter. Den stora mängd
fosforsyra och ättiksyra, som denna dyjord innehåller, förvarar densamma
ifrån fullständig förruttnelse, och hindrar tillika all jäsning i den
jord, dit den oförändrad tillsättes. Den är fördenskull farlig att, i
sitt råa tillstånd, använda. Men man får icke förakta densamma*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
