Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Veser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eontinentur Jides et cognitio scientifca
(1828), program m. m.
2. Karl Klas (Claes) Abraham
Go-ther V., nationalekonom, f. 1842, vice
häradshöfding, kamererare, har
ut-gifvit: Redogörelse för innehållet af de
vigtigaste utländska lagar angående
inkomstskatt (1879), Nationalekonomiens
grunddrag, populärt framställda (1881
—85) m. m.
Yestmark, Mattias, f. 1796, d.
1876 som f. d. expeditionssekreterare,
utgaf några skrifter i teologiska och
ecklesiastika ämnen: Huru skall
svenska folket blifva ett i full mening
gud-fruktigt och sedligt folk? (2 d. 1845
—46), Hvad bör svenska församlingen
... fordra af den svenska kyrkliga
lagstiftningen . . . (1848), Försök till en
kritik af svenska kyrkoförfattningen
femte förslag till grunder för dess
ombildning (1852) m. fl.
YestrTn, Johan Teodor, lexikograf,
historiker, f. 1850, amanuens i
riksarkivet, har sedan 1880 varit
med-redaktör af det encyklopediska
verket Nordisk Familjebok (tills, med B.
F. Olsson och J. Rosén) samt
dessutom författat åtskilliga historiska
uppsatser, bl. a. stycken i den afE.
Vallis utgifna illustrerade
verldshi-storien.
Yestring’. 1. Ambrosius
Vteolog, f. 1692, d. 1762 som professor
i Lund, utgaf åtskilliga teologiska
afhandlingar på latin.
2. Johan Feter V., naturforskare,
f. 1753, blef 1780 medicine doktor
i Upsala, nedsatte sig 1781 som
praktiserande läkare i Norrköping samt
blef 1794 tit. lifmedikus och 1809
tit. förste lifmedikus. Led. af vet.
akad. 1792. Död 1833. V. åtnjöt som
naturforskare ett stort anseende, äfven
i utlandet.. Hans förnämsta arbete,
Svenska laf vames färghistoria (8 h. 1805
—09, ofullb.; med kolorerade
planscher), afsåg att lämna en anvisning
om lafvamas nytta och användning
i färgkonsten. Det utgafs med
statsunderstöd. Hans öfriga skrifter hade
likaledes i allmänhet ett praktiskt syfte.
Yetenskaps-akademien
stiftades d. 2 juni 1739, af J. Alströmer,
A. J. von Höpken, S. Bjelke, Linné,
M. Triewald och K. V. Cederhjelm.
Den erhöll kunglig stadfästelse på
sina stadgar d. 31 mars 1741 och
har sedan dess årligen firat denna
dag såsom sin högtidsdag. Från 1829
har akademien egt sitt nuvarande
palats (vid Drottninggatan). Den har
derstädes inrymt sitt bibliotek och
sina många naturvetenskapliga
samlingar, hvilka med afseende på
rikhaltighet tillhöra de förnämsta i sitt
slag. Akademien, som kallar sina
ledamöter från såväl utlandet som
Sverge, väljer årligen bland de
in-ländske ledamöterna en prseses, men
har en ständig sekreterare, hvaijämte
hos akademien äro anställda åtskilliga
ämbetsmän: en bibliotekarie, en
fysiker, en astronom, en kemist, en
lärare vid den akademien tillhörande
bergianska trädgårdsskolan, en arki.
tekt m. fl. Sedan 1739 har veten
skapsakademien årligen utgifvit sina
handlingar (register af Stähl 1831).
Men akademien har dessutom
föranstaltat om offentliggörandet af
åtskilliga arbeten: Ekonomiska
handlingar (4 bd, 1775—83), Ekonomiska
annaler (1807—08), årsberättelserom
naturvetenskapernas framsteg (sedan
1821), lefhadsteckningar öfver
akademiens ledamöter (1854, fortsattes)
m. fl. Allt ifrån stiftelsen har
vetenskaps-akademien haft privilegium på
utgifvandet af almanackor, ett
företag som beredt akademien mycket
stora inkomster. Akademien är
äfven utgifvare af Sverges
statskalender.
Se vidare S. Rosenhanes
”Anteckningar hörande till kongl.
vetenskaps-academiens historia” (1811).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
