Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reuter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på en omfattande forskning i otryckta
medeltids-urkunder från Sverge och
Danmark samt på en vidsträckt
beläsenhet inom all hithörande
litera-tur.“ Bland hans öfriga skrifter
märkas : Om det theohgiska studium (1832),
Inledning till theologien (1837), Gamla
ordspråk på latin och svenska, efter
en up8ala- handskrift (1840), åtskilliga
uppsatser i Theologisk qvart als-skrift,
hvilken han själf utgaf i förening
med J. H. Thomander (1828—32 och
1836—40), åtskilliga Predikningar och
kyrkliga tal (utg. 1873 af E. G. Bring),
uppsatser i Tidskr. f. sv. kyrkan, Sv.
kyrkotidn., Skandia, Läsn. f. folket, sv.
akad:s hand 1., vet. akad:s handl., vitt.
akadss handl. m. m. Se skrifter af
P. Genberg m. fl.
Reuterholm, Esbf&rn Kris ti em,
politiker, f. 1710, d. 1773 som f. d.
riksråd, utgaf en pä sin tid mycket
omtalad skrift, Upplysning för svenska
folket (1769), hvari han kraftigt
försvarade mösspartiet i fråga om dess
beteende vid den märkliga
tronaf-sägelsen 1768. Han var en bland
frihetstidens mera framstående
personligheter och fader till den i vår
politiska historia ännu märkligare
Gustaf Adolf R., som var Sverges
egentlige styresman under GustafIV
Adolfs minderårighet.
Rhezelius (Reesc), Jonas
Håkansson, fornforskare på 1600-talet, år
1635 utnämd till “antiqvarius och
häfdasökare“, efterlämnade åtskilliga
handskrifter, som äro af stort värde
for studiet af vår antiqvariska
topografi. Hans vigtigaste arbete, en
antiqvarisk beskrilning öfver Öland,
förvaras i kungl. biblioteket.
RhyzéliuSj Anders Olofsson,
krö-nike-skrifvare, f. 1677, d. 1761 som
teologie doktor och biskop i
Linköpings stift, utgaf åtskilliga historiska
arbeten: Monasferiologia svigothica eller
kloster-beskrifning (1740), Svio-gothia
munita eller historisk förteckning på
borgar,fästningar, slott, kongs-hus och
kongs-gårdar i Svea och Götha riken (1744,
pseud. AmintOR), Episcoposcopia
svio-gothica eller en sweagötisk sticht- och
biskopschrönika (1752) m. fl., samt
efterlämnade flere handskrifter. Han
var äfven bekant som predikant och
latinsk skald.
Ribbing* 1. Sigurd R., filosof, f.
1816, blef 1835 student i Upsala,
1839 filos, doktor, 1843 docent i
praktisk filosofi samt 1850 professor
i logik och metafysik, från hvilken
befattning han erhöllafsked 1885. Han
är en af Boströms mest framstående
lärjungar. Bland hans arbeten märkas:
Om Socrates (1846), Om pantheismen
(1851, 3:dje uppl. 1874; utg. på
latin redan 1849), Eristiska blad (I, “Den
hegelska methodens art och
beskaffenhet“ m. m., 1852, mot J. J. Borelius),
Genetisk framställning af Flatos idélära
jemte bifogade undersökningar om de
platonska skrifternas äkthet och
inbördes sammanhang (1858), som är ett
mycket framstående arbete,
Grund-linier till anthropologien och till logiken
(1861, 5:te uppl. 1879), Om det
absolutas begrepp (1861, i Ups. univ.
årsskr.), Grundlinier till pMlosophiens
historia 2:dra uppl. 1872), (1864, Ueber
das veh’hältniss zwischen den
xenophonti-schcn und den platonischen berichten über
die Persönlichkeit und die lehre des
Socrates (1870, i Ups. univ. årsskr.), Ueber
Socrates daimonion (s. å., ibd.) m. fl.
Dessutom harR.
utgifvitGeijers“Föreläsningar öfver menniskans historia“,
efter det muntliga föredraget (1856,
ny uppl. 1877) och Boströms
“Föreläsningar i religionsfilosofi“ (1885).
2. Seved R., af annan gren,
medicinsk författare f. 1845, e. o.
medicine professor i Lund, har utgifvit:
Öfversigt af pediatrikens utveckling i
SveHge från midten af 18:de årh.
intill närv. tid (1878), Om ileus, en
klinisk studie (1882) m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
