Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya dagligt allehanda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hufvudmännen för den nya skolan
voro Askelöf, Hammarsköld, Atterbom
och Palmblad. Till riktningen
räknas dessutom K. F. Dahlgren,
Hedbom, fru Nyberg, Grafström,
Elg-ström, Ingelgren, P. A. Sondén, K.
von Zeipel, A. I. Arwidsson, And.
Fryxell, Kl. Livijn, J. Böijesson m.
fl. Äfven Almqvist är att hänföra
till samma riktning, ty han var i
själfva verket den mest konseqvente
romantikern, ehuru han ej deltog i
skolans strider.
Nya skolan är ock en stundom
förekommande benämning på nutidens
yngsta literära krafter, som kämpa
för större sanning och natur i både
lifvet och konsten.
Nyberg# 1. Julia Kristina N,
(född Svärdström), skaldinna, f. 1785,
blef 1809 gift med kramhandlaren
J. H. Asping i Stockholm och 1822,
sedan hennes äktenskap med honom
upplösts genom skilsmässa, med
bruksinspektören A. V. Nyberg. Död 1854.
Fru N., som först gjorde sig känd
genom några poem i ”Poetisk
kalender” för 1818, utgaf under pseud.
Eufrosyne tvänne samlingar Bikter
(1822 och 1828) samt ett dramatiskt
poem Vublina (1823). Som
skaldinna var hon mycket befryndad med
Atterbom, hvilken hon var
underlägsen i känslans rikedom och
fullhet, men öfverträffade i friskhet och
naturlighet. Hennes yppersta och
mest bekanta dikt är Jungfrtm i det
gröna, och Christophorus är en
förträffligt dramatiserad legend. 1840
utgaf hon, i förening med K. F.
Dahlgren, kalendern Sylfiden. Hennes
Samlade dikter utgåfvos 1831—32
och Nya dikter 1842, under hennes
vanliga pseudonym.
2. Johan Feter N.,
vitterhets-id-kare, f. 1829, boktryckare, f. d.
redaktör af Norra HaUands tidning
Vest-kusten, har utgifvit de romantiska
berättelserna Ebba Folkunge (1859)
och Nattens dotter (1861), Wieselska
slägtregisiret (1874) m. m.
3. Sigfrid N., vitterhets-idkare, f.
1829, telegraf-kommissarie, har
utgifvit en samling originalskizzer (1859),
berättelserna Svenskame i Minnesota
(1863) och Skattgräfvaren (1866)
m. m.
4. Nils N, pseudonym för L*
Hammarsköld.
5. Nils Nilsson N, pseudonym för
H. B. Palmter.
NyblflBU8# 1. Gustaf N.,
vitter-hetsidkare, militär-skriftställare, f.
1816, öfverste och föreståndare for
gymnastiska central-institute t . utgaf
i sin ungdom ett häfte dikter under
titeln Harposlag (1846) och ett
skaldestycke i fem sånger om Johan Banér
(1848) samt har sedermera skrifvit
en mängd arbeten företrädesvis om
gymnastik och vapenöfning:
Undervisning i gymnastik efter Ling (1847,
2:dra uppl. 1860), Allmän gymnastik,
fäktlära (1876) m. fl.
2. Johan Axel N., den förres
kusin, filosof, f. 1821, blef 1839
student i Upsala, 1851 filos, doktor,
1852 docent i filosofiens historia, 1853
adjunkt i filosofi vid högskolan i
Lund och 1856 professor i praktisk
filosofi derstädes. Han är en af
Boströms mest framstående lärjungar
och den som kanske bland dem alla
utöfvat det största inflytandet på
grund af sitt ovanligt populära och
likväl gedigna framställningssätt.
Hans vigtigaste arbete, ett digert verk,
år Ben filosofiska fordeningen i Sverige
frän slutet af adertonde århundradet
(1873—81, ännu ej fullbordadt), hvari
han med stor utförlighet skildrar den
svenska filosofiens utvecklingshistoria,
på ett sätt som visar att denna
filosofi ej allenast är ”en gren af den
tyska bildningens träd, utan har sin
rot i fosterlandets egen jordmån”.
Bland hans smärre skrifter märkas
företrädesvis hans uppsatser Om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
