Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyltén-Cavallius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hägglnnd, Karl (Carl) Axel,
teolog, f. 1852, teologie kandidat, lektor
i Jönköping, har utgifvit en
historisk-exegetisk studie rörande Samuel och
hans tid (1882).
Häggström, Fram Wilhelm,
filolog, f. 1827, sedan 1875 professor i
latinska språket och literaturen vid
Upsala högskola, har utgifvit C. Julii
Cmsaris de bello gallico, med
förklarande anmärkningar (1858, 4:de uppl.
1878’!, Fxcerpta lieiana (1874) m. m.
Hällström. 1. Karl Feter H.,
geograf, f. 1774, blef 1792 student
i Åbo, 1795 filos, magister, 1796
au-skultant och 1797 geschworner i
bergskollegium, 1801 ingeniör i
landtmä-terikontoret, några år derefter kapten
i sjömätningskåren, 1809 chef för
sjökarte-arkivet, 1810 major vid
flottan (från 1826 med öfverste-löjtnants
titel), 1827 chef för norra
kanal-distriktet och 1830 kontorschef för
expeditionerna. Led. af vet. akad. 1804
och af landtbr. akad. 1812. Äfven led.
af krigsv. akad. Död 1836. H.
utarbetade några skrifter och kartverk, som
genom sin noggranhet äro af stor vigt
for kännedomen om vårt lands
geografiska beskaffenhet: Geografiska
ortbestämningar (1803—15, i vet. akad:s
handl.), Förteckning öfver orters
geografiska bredd och längd i Vesterbottem
höfdingcdöme (1803), Tal om den tillväxt
fäderneslandets geografi vtrnnit under
loppet af de sist förflutnafemtio aren (1813),
Förteckning öf vet’ orters geografiska bredd
och längd i Sverige (1818); kartor till
Sköl de brands “Voyage pittoresque“,
Sjöborgs “Skånes beskrifning“,
Berggrens “Resa i Österlanden“, Palmblad 8
“Beskrifningöfver Palaestina“,
Hising-ers “Geologiska arbeten“ m.m.
Dessutom bör nämnas att han biträdde
S. G. Hermelin vid utarbetandet af
dennes epokgörande kartverk öfver
Sverge.
2. Gustaf Gabriel H.t den förres
broder, finsk fysiker, f. 1775, d. 1844
| som professor vid Helsingfors
hög-I skola, utgaf några vigtiga studier
j rörande kombinationstonerna, Fe
tonis combinationis (1819), en
Undersökning om vattens volymförändring af
värme (1823, i vet. akad. handl.)
m. fl. värderika fysikaliska
afhand-l ngar. Han offentliggjorde jämväl
en samling Utdrag ur dottikapitlets i
Åbo cirkulärbref (1824). Led. af vet.
akad. 1808.
Härbärget, ett ryktbart sällskap,
som i böljan af detta århundrade
utgjorde samlingspunkten för de flest«
akademiske lärarna i Lund. B.
M. Bolméer var värden, och Esaias
i Tegnér var själen i detsamma. Se
| Kahls “Tegnér och hans samtida“.
I Hserén, Lorens Gustaf Gotthard
j Mortimer, vitterhets-idkare, f. 1835,
I provinsial-läkare, har utgifvit ett par
I vitterhetsförsök under titlarna Ur min
I dagbok (1860) och Ur skogen (s. å.).
| Högberg, Johan Faniel,
natur-I forskare, vitterhets-idkare, f. 1823,
I d. 1845 som studerande i Upsala, [-ut-]-] {+ut-
]+} gaf Försök till en lärobok i allmänna
j zoologien (1841, utg. anon. under
ti-I teln K atur alhistoriaföt’ ungdom), Svensk
\ flor a innefattande Sveriges
phanerogam-I växter (1843), några diktsamlingar
(anon. 1. sign. —rg) m. m.
Högfeldt, Fer Johan, nautisk
författare, f. 1796, d. 1855 som
föreståndare för navigations-skolan i
Stockholm, öfversatte och bearbetade
åtskilliga nautiska arbeten samt
fullbordade en af E. G. af Klint påbörjad
Lärobok i navigalions-vetenskapen (1845).
Högström, Fer, topograf, teolog,
| salmist, f. 1714, d. 1784 som
teolo-; gie doktor och kyrkoherde i Skellefte,
författade ett på sin tid berömdt
arbete om lapparna, kalladt Beskrifning
i öfver de til Sveriges krona hörande
\lapmarker (1747), hvilket arbete
j 1749 förskaffade honom ledamotskap
| i vetenskaps-akademien. För öfrigt
I utgaf han Christliga tal och betraktel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
