Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hermoder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
började han utgifva en
Handelstidning, som 1823 fick namnet Journal
för handel, slöjd och konst och som
upphörde i nov. 1834.
2. Per Fredrik H, historisk
samlare, f. 1810, d. 1884 som f. d.
justitie-rådman i Norrköping, utgaf
Anteckningar om Norrköpings stad
(1851—57, i fören. med L.
Ringborg), Några bidrag om Norrköpings
stads historia (1856), Samling af
gällande författningar rörande Norrköpings
stads styrelse- och rättegångsverk m. nu
(1858—73) och Historisk-statistisk
beskrifning öfvcr No?’rköpings stad
(I. 1866).
Herweghr, Daniel, lärd, f. 1720,
d. 1787 som teologie doktor och
biskop i Karlstad, var ansedd som stor
språkkännare och hade äfven rykte
som predikant. Bland hans skrifter
märkas: Natura et Índoles syllabcc
he-brcce (1748), Exposit iones textuum
sacro-rum in diebus pcénitentialibus (1755
—62), Prof af grcekers fot’dna
vitterhet genom öfv er sättning ar af Lucianas
(1761), en lefuadsteckning öfver biskop
Rudbeck (1795, i Link. bibi. handl.)
m. m.
Hess, Per Niklas Christiemin von,
(egentl. Christiemin), memoar-förlre,
f. 1785, d. 1870 som f. d. kapten,
handelsagent och homöopat, utgaf Några
historiska anteckningar om tilldragelser
under de senaste sex konungars regering
i Sverige (1869, suppl. 1870) m. m.
Han var för öfrigt bekant som
äf-ventyrare och såsom förment ättling
af vasa-huset.
Hesselins, Andreas, kallad
Americanas, vitter författare, f. 1714 i
Pennsylvania, d. 1762 som engelsk
spräkmästare vid Upsala högskola,
utgaf i förening med O. Celsius den
rimmade veckoskriften Thet sicenska ’
nitet (1738, omtr. 1741) och ensam den
rimmade tidningen Then swenska
sanningen (1739—40) samt författade
en mängd tillfällighetsdikter och
politiska allegorier (pseud. Angantyr
Heidriksson Vinlandsfarare) äfvensom
några dramatiska stycken utan högre
värde. Bland hans vitterhetsarbeten
må nämnas sorgespelen Erik den
nionde eller den helige (1740) och
Fröken Oge och Starkotter (otryckt) samt
den politiska Sagan om Hildurs och
Frode8 gyllende-tid och sälla frihcts-åhr
(1755).
Henrlin [hör-]. 1. Samuel H., lärd,
f. 1744, blef 1762 student i Lund,
1766 filos, magister, s. å. docent i
matematik, 1774 adjunkt i matematik
och fysik, 1780 kyrkoherde i Växiö
stift, s. å. tit. professor, 1794
kontraktsprost och 1800 teologie doktor.
Död 1835. H. var en mycket lärd
man, ett “universitet i sammandrag,
hvilken måhända kunnat bestrida
halfva universitetets föreläsningar“.
Bland hans skrifter märkas: De agua
(1774), De actionc electricitatis
incorpora orgánica (1776), De principiis
harmonice musicce (1777), Om ny och
nedanets verkningar (s. á., i Fys.
sällsk:ts handl.), Anmärkningar vid
Ståhlsvärds theori om jordvallars styrka
(1778), De methodo culeriana o, s. v.
(1780), De differentia ínter cUmata
solaría 6$ vera (s. á.), De persona ct
naturis Jesu Christi (1793) m. fl. Ett
utdrag ur hans under en utrikes
resa förda journal finnes i Lunds
högskolas bibliotek.
2. Kristofer Isak H, den förres
son, lärd, f. 1786, d. 1860 som
biskop i Yäxiö, utgaf endast några
akademiska afhandlingar. Led. af
vet. akad. 1839. Som politisk
personlighet spelade H. en större roll.
Se skrift af H. Reuterdahl. Jfr
äfven teckningar och skildringar af
M. J. Crusenstolpe, Y. F. Dalman
och J. K. Hellberg.
Heyman, Elias, medicinsk
författare, f. 1829, sedan 1879 professor
i allmän hälsovårdslära vid Karolin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
