Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der de sista åren spelat en särdeles
framstående roll. Hans i bokform
utgifha skrifter äro följande: Fryxell
mot Gei jer (1861), Studentmötet i Lund
och Köpenhamn 1862 (1863),
Belysning af förslaget om TJpsala
universitets flyttning till Stockholm (s. å.),
Sveriges och Norge8 förening för femtio år
sedan (1864), Hvad folket väntar af
den nya representationen (två uppl.
1868), Lcfnadstechning öfver August
Manche (1872), i dennes samlade
arbeten), Den öst-europeiska frågan
(1876), Franska revolutionens qvinnor
(1879—80), Allmän vämepligt och
fritt samhällsskick (1880) samt Om
latin-herraväldet (1883, i
samlingsverket “Ur vår tids forskning“). H.
har dessutom författat ett stort
antal tidskrifts- och tidningsuppsatser:
Våra folkmöten (1870, i Framtiden),
Herr von Bismarck och borussianismen
(s. å, ibd.), Om literär eganderätt
(1873, i Svensk tidskrift) m. fl.,
hvar-jämte åtskilliga komité-betänkanden,
riksdagshandlingar o. d. vittna om
hans egendomliga, pikanta skrifsatt.
Deremot har han ej velat erkänna sig
vara författare till en märklig, 1884 på
norska utgifven skrift om de
unio-nella förhållandena, hvilken allmänt
anses hafva flutit ur hans penna. Se
en broschyr, “Hedin-ismen eller
valrörelsen i Stockholm d. 25—30 nov.
1876“ (1876).
Hedlund, Sven Adolf ’, publicist,
f. 1821, blef 1839 student i Upsala
och 1845 filos, kandidat, ingick 1847
i några ämbetsverk i Stockholm, blef
1849 redaktör för Örebro tidning,
anställdes 1851 i Aftonbladets redak- ;
tion och kallades 1852 till hufvud- (
redaktör för Göteborgs handels- och |
sjöfartstidning, som under hans
ledning, i frisinnad riktning, utvecklat |
sig till ett bland den svenska prässens
största och inflytelserikaste organ.
Utom en mängd tidnings-artiklar har
H. författat: Om arbetareassociatmier
(1852), Till bankfrågan (1859), Till
undervisningsfrågan (1864, i Svensk
månadskrift, särsk. utgifven 1868),
Schiceiz, reseanteckninfhr jemte landets
statsförfattning, försvarsväsen m. m.
(1866) , Sveriges försvarsväsen,
ordnad! på grunden af allmän vämepligt
(1867) , Om Schweiz’ försvarsväsen
(1868) m. m. Han har äfven
försökt sig som vitter författare, med
Lasse stolts saga (1851), den
dramatiska tillfällighetsdikten En
nyårsmorgon i storkyrkotomet (1852,
verserna af K. H. Rydberg) m. m.
Hedner, Anders, latinsk skald, f.
1801, d. 1873 som teologie doktor
och kontraktsprost i Linköpings stift,
skref trenne häften latinska dikter,
Metra lat in a (1841—44), äfvensom ett
par svenska skaldestycken, hvaijämte
han utarbetade en Latinsk
construc-tionslära (1845, 2:drauppl. 1854) och
utgaf kommenterade upplagor af
åtskilliga latinska författare.
Hedrén, Johan Jacob, predikant,
f. 1775, d. 1861 som biskop i
Linköping, utgaf en samling
Predikningar (3 d. 1820—28, l:stad. 2:dra
uppl. 1832) m. m. Led. af landtbr. akad.
1812. Arb. led. af krigsv. akad. 1815.
Hedyig Aurora, pseudonym för
H. A. Ekström.
Heidenstam, Karl Peter von,
reseskildrare, f. 1792, d. 1878 som
kammarherre och chargé d’affaires i
Aten, utgaf på svenska Några
underrättelser samlade under en resa ifrån
Turkiet till Persien af en svensk officer
(1825, ny titeluppl. 1841). På franska
författade han några arbeten, som i
Frankrike vunno mycket bifall:
L’or-pheline <VArgos, episode de la
révolu-tim grecque (1830), Le tertre de Stnime
(utan tryckår) m. fl.
Heidricksson, (Angantyr) H.
Vinlandsfarare, pseudonym för A.
Hesselius.
Heijkensköld (förut Heijke),
Detlof, bergsvetenskaplig författare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
