Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripenstedt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
log, f. 1681, d. 1724 som
kyrkoherde i Ume, författade Otium lubecensc
(1712), Berättelse om det s. k.
kyrko-oväsendet i Umeå stad (1721), The
rätte christnas oumgängeliga kors och
lidanden (1739) m. m.
Gmbbe. 1. Kristoffer Larssm G,
(förut Grubb), samlare, f. 1594, d.
1681 som t. f. landshöfding i
Kalmar, utgaf en märklig samling
svenska ordspråk med förklaringar och
och jämförelser, kallad Penu
prover-biale, thet är: ett ymnigt förr’åd aff
allehanda gamUe och nye svenske
ordseder och lärespruk (1665, 2:dra nppl,
1678). Bland hans öfriga arbeten
märkas: Breviarium gustavianumf thet
är ett kort uttogh af k. Gustaf I:s
historia (1671) och Prcenomina
sveo-gothica, thet är samling af allehanda
döpenamn (1675).
2. Samuel G., den förres ättling
i femte led, filosof, ästetiker, f. 1786,
blef 1802 student i Upsala, 1806
filos, magister och docent i teoretisk
filosofi, 1813 professor i logik och
metafysik, 1827 professor i etik och
politik samt 1840 statsråd, från
hvilken befattning han 1844 erhöll
af-sked med pension. 1830 invaldes
han i svenska akademien. Arb. led.
af vitt. akad. 1829. Led. af vet.
akad. 1837. Död 1853. Till eu
böljan anhängare af Schelling, höjde
sig G. snart till en själfständig
filosofisk ståndpunkt, med rationelt
idealistisk uppfattning, och blef en af
Boströms föregångare. Han
författade en mängd arbeten, af hvilka
dock endast några få utgåfvos af
honom själf. De märkligaste äro:
Fenomendogien eller undersökningen om
den sinliga erfarenhetskunskapen,
Onto-logien eller’ läran om det absoluta
urväsendet, Föreläsningar öfver
naturfilosofien och andens filosofi,
Föreläsningar öfver dm empiriska psykologien,
Läran om det sköna och den sköna
konsten, Praktiska filosofiens historia,
Filosofiska seddäran, % Filosofisk
rätts-och samhällslära, Om den borgerliga
straffmaktens grund och väsende och
Fördäsningar öfver det skönas och
konstens filosofi. Härtill kan läggas
minnesteckning öfver JT. G. af
Leo-pdd (inträdestal i svenska
akademien). 1876—83 utgaf A. Nyblseus
hans Filosofiska skrifter i urval (5 del.,
de sista tills, med K. R. Geijer). Som
författare utmärkte sig G. genom ett
ovanligt klart, flärdfritt och
behagligt, ehuru något bredt
framställningssätt. Se skrifter af I. Hvasser, A.
Ny-blseus och F. von Schéele.
Gråberg, l. Olof G., teolog, f.
1716, d.’ 1767 som kyrkoherde i
Stockholm, utgaf Tankar om gamla
och nya testamentet (1754), Catechetisk
bamalära (1759, 3:dje uppl. 1787),
Anvisning att känna förbudna leder
(1761, 2:dra uppl. 1794), Tankarom
ägtenskapsskilnad (s. å.), Tankar om
synda-aflåtclse kan hafva rum, innan
syndaförlåtelse erhålles (s. å.) och Jesu
Christi pinos historia (1766).
2. Jakob G. (från Uemsö), geograf,
statistiker, filolog, f. 1776, var till
en böljan sjöman, fick sedan plats
på ett handelskontor i Genova,
ut-nämdes 1811 till svensk vice konsul
derstädes, blef 1815 konsul i Tanger,
förvisades 1822 derifrån, på grund
af ett missförstånd, och utnämdes s. å.
till konsul i Tripolis, men
afskeda-des från denna befattning 1828,
ehuru med erhållande afen pension.
Derefter lefde han i Firenze,
sysselsatt med ett mångsidigt författarskap,
som förskaffade honom europeisk
ryktbarhet, ehuru endast hans
geografiska och statistiska arbeten ega
något värde. Han erhöll af påfven
titeln “comes palatinus“ samt blef af
storhertigen i Toscana utnämd till
kammarherre och till
öfverbibliote-karie vid pittiska biblioteket. Korr.
led. af vitt. akad. 1810. Led. af vet.
; akad. 1815. Död 1847. Bland hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
