Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
att visa, att den absoluta skapelsen är en ren
absurditet. Men till att göra en absurditet är ingen kraft
tillräcklig hvarken i eller utom verlden, och då finns
det visst ingen absolut skaparekraft. Jag tror
visserligen för min del, att Gud kan göra allt hvad han
vill; men jag tror också, a-tt hvad han vill aldrig är
orimli^heter, utan hvad han vill är alltid det
rimligaste af allt. Det kan alltför väl hända, att den
eller den icke kan inse rimligheten af hvad Gud vill
och gör, ty ingen menniska begriper allt; således kan
mycket vara rimligt, som jag icke begriper: men det
som jag verkligen begriper vara orimligt, det är också
orimligt; annars har jag icke verkligen begripit det
utan blott inbillat mig, att min uppfattning varit ett
begripande. Jag tror nu, att det låter sig ve$ligen
begripas, att ingenting alltid behåller sin egenskap
att vara ingenting, så att den absoluta skapelsen
aldrig betyder en skapelse ur intet i den mening, att
intet öfvergick till att vara något; utan en skapelse
ur intet måste betyda, att i den skapade verlden finns
ingen substans, hvilken icke alltigenom är af Gud
skapad; med andra ord man får vid verldsskapelsen
icke jemte Gud förutsätta en substans, som icke vore
skapad och i hvilken verlden skulle hafva sin grund,
jemte det att hon har sin grund i Gud. Läran om
verldsskapelsen ur intet har sin betydelse såsom
protest emot den hedniska och dualistiska lära, enligt
hvilken ursprungligen och jemte Gud skulle finnas en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
