Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ni sa’, att den där Swinburne aldrig blev någon stor
skald därför att — och så långt hade ni kommit»,
inföll han ivrigt, i det han plötsligt tyckte sig själv
hungrig och behagliga små kalla kårar löpte upp och ned
efter ryggraden vid ljudet av hennes skratt. Som
silver, tänkte han, som klangen av silverklockor. Och
ögonblickligen fördes han för en sekund bort till ett
fjärran land, där han under blekröd körsbärsblom
rökte en cigarrett och lyssnade till klockorna från den
spetsiga pagoden, vilka kallade sandalklädda troende
till bön och åkallan.
»Ja, tack», sade hon. »Swinburne misslyckades
därför att han är . . . nåja . . . ofin. Det finns många
av hans dikter, som aldrig borde läsas. Varje rad hos
de verkligt stora diktame är fylld med skönhet och
sanning och talar till allt som är högt och ädelt hos
människan. Inte en rad kan tagas bort från dem utan att
världen blir precis så mycket fattigare.»
»Jag trodde det var stort», sade han tvekande, »det
lilla jag läste. Inte tänkte jag att han var en sådan . . .
sådan lymmel. Det är väl i hans andra böcker då,
kan jag tro.»
»Det finns många rader som kunde vara borta även i
den bok ni läste», sade hon bestämt.
»Dom måste jag ha hoppat över», svarade han. »Vad
jag läste var pin bra. Det riktigt lyste och blixtrade
och sken rakt in i mig och lyste opp mig invärtes
alldeles som en sol eller strålkastare. Så tog det på mig,
men jag begriper mig välan inte så mycket på poesi
jag»
Han avbröt sig förvirrad och pinsamt medveten om
sin oförmåga att uttrycka sig. Han hade känt livets
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
