Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Havets längtan dansar hon, när om kvällen,
lyst av silvrade månens blida skimmer,
sorlande det häver sig högt mot strand i
suckande trånad.
Längtan är det ur hennes ögon lyser.
Längtan är där i varje steg, som glider
sakta, trånande, över den månevita
glittrande sanden.
Och det är som en bävande viskning stege
ur hennes hela späda, skälvande väsen,
ur de dansande rytmers trånmatt mjuka,
glidande vaggning.
»Kom, o kärlek, du som jag redan tillhör!
Kom, o kärlek, tag mig då i besittning!
Vaken och i slummer om dig jag drömmer,
du är min längtan!
Kärlek, kärlek, du är den gud jag dyrkar!
Du är mig morgonens ljus och nattens stjärna!
Du är den tankes tanke, som tvinnar sig genom
hela mitt väsen.»
Havet sjunger i kvällen sin långa längtan,
Kärleken sjunger i den ungas hjärta,
kärleken, den mäktiga, som hon redan
bävande anar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
