Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livbojen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma rynkor i hans släta och friska hy. Han var
road av situationen på ett lugnt och behärskat sätt.
Om han kände sig irriterad över att ha blivit kastad
ur sin bana och över att hans fru rest ifrån honom
med sina hattaskar, så visade han det åtminstone ej.
Infödingarna hade dragit sig undan på
vederbörligt avstånd. Min arab satt blott ett par meter från
oss och tittade på mig. Djinnen satt i hans ögon och
skrattade, och det hade han rätt till. Ty han förstod
nog att trots allt vi sagt om den vite mannens
högfärd och härsklystnad, så var jag nu ändå trygg och
lycklig att vara under hans beskydd.
Min beskyddare var omkring sextio år, mild,
älskvärd och påtagligt oförfaren i vapnens bruk. Men
fast han satt så lugn och obekymrad tog hans
skugga form av stora slagskepp, bombplan och
kulsprutevagnar. Herrarna i de röda fezerna sågo
dessa skuggor och så länge de hade sitt förnuft i
behåll, skulle de inte våga kröka ett hår på den
kvinna som stod under hans beskydd, tänkte jag
— Jag är alldeles förtvivlad över vad jag ställt
till, sade jag. Ni har ju blivit av med er fru för
min skull.
— Min fru? sade han. Jag känner inte alls
damen. Jag har inte talt ett ord med henne på hela
resan, för hon förstår inte engelska. Jag hoppas i
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
