Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ven en dag ined erkänsla. Åter glimmade en stråle af hopp ur det
mörker som omgaf den sjuttonåriga bruden, och hon trädde inför
presten med eri rädd, bäfvandé känsla, att åtminstone af honom,
som för henne var allt och åt hvilken hon uppoffrade sig, erhålla
en blick som skulle säga: ’Stackars bärn, jag vill vara dig ett stöd,
om jag ej kan vära något annat?’’1 Men nej, han såg icke åt henne,
der hon stod, blék och skälfvande, vid hans sida. Tro mig, det var
ett gränslöst, bittert ögonblick för Elin, öch hon tyckte, då presten
sade amen, att en sträng i benrieS’ hjerta brast, ‘ så öfvergifven och
djupt olycklig kände hon-sig. Hön hade likväl’endast smakat på
första droppan af den bittra kalk, hon af ödet var dömd att tömma.
Hittills1’hade hon blott lidit äf *Öet enskilta föraktet; en qvart efter
vigseln skulle hon äfven drabbas af det offentliga. I det ögonblick
er vagn rullade bort och ni Inför hela verlden sade: ’Den qvinna
jag varit tvungen gifva mitt namri5 hysgr jag ’én’så sfor
ringaktning för, att jag icke Vill gifva henne något mera;’ då’var hennes
styrka bruten och hon störtade afsvimmad ned vid fönstret. Det
föreföll henne Såsom hjulen af ert åkdon gått öfver hennes hjerta.
Ack! huru mången gång har hon önskat, att hon aldrig återvändt
till lifvet.“
Stephana höll upp. ’ Några minuter förflöto, under hvilka
endast Urets knäppning afb-röt tystnaden. Hon betraktade
uppmärksamt Herman, der han satt med hufvudet tillbaklutadt,
alldelesorör-lig. Det syntes på hans bleka panna att Stephanäs berättelse
hade gjort ett djupt och plågsamt intryck.
Betjenten som bar in the afbröt tystnaden, och grefven for
med handen öfver pannan, sägande:
„Ni har en sällsam förmåga att med edra ord anslå alla
hjer-tats strängar." ;
„Om jag eger denna förmåga, så härflyter den deraf, att mina
ord utgå från hjertat," svarade Stephana mildt.
Man drack, tigande, the. På Hermans hela yttre syntes att
han stod under inflytande af pinsamma känslor.
„Kanske jag ej bör fortsätta min berättelse sade Stephana.
„Tvärtom, min fru, jag önskar ifrigt få höra den till slut. Det
är visserligen en hård lektion ni nu gifver mig; emedan det knappast
finnes;något bittrare än att höra en annan framställa de
handlingar, man vid en lugn pröfning måste, ogilla. En dylik tafla är
helsosam att betrakta, man känner då först hela ofullkomligheten
i sin karakter.“
„Nå väl, då fortsätter jag. När Elin återkom till sansning,
hade man fört henne in i sitt rum. Lutad öfver henne stod fadrens
syster, hvilken var nämdemanshustru.“
„Hur är det med dig, barn?“ frågade hon och betraktade
brorsdottern med tårfyllda ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
