Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifligt litet väsende gjorde hon af hvad hon företog sig, och så
väl använde hon sina ögonblick, att hon alltid hade tillräckligt öfver
för att sköta sin bildning och äfven sitt umgänge med andra.
Herman, som såg henne dagligen, som af de underlydande erfor allt
hvad som hon företog för deras väl, han hade således många och
stora anledningar att i allt ställa henne framför Elin.
En afton i slutet af Juli, då Jane, Elin och de andra rest
bort för att tillbringa ett par dagar hos baron Skjöld, inträdde
Stephana till grefvinnan. Herman och Helfrid voro der förut.
„Hvad, min fru, reste ni ej med till baronens?" frågade Herman.
„Nej jag är icke rätt frisk och har derföre urskuldat mig.“
Stephana sade sannt, hon såg matt ut.
„Är ni sjuk?“ frågade grefvinnan med ovanligt intresse.
„Jag är icke sjuk, grefvinna, men har ett hufvud som ibland
låter mig känna att det en gång har varit mycket sjukt; men det
är ej värdt att tala derom, det är utan all betydenhet. Jag har
något långt vigtigare att säga, som rörer herrskapet."
„Och det är?"
„Jag har med posten i dag erhållit ett bref från Paris, som
uppdrager åt mig att bedja herr grefven hos franska legationen
låta hemta documenter, hvilka blifvit dit öfversända och innehålla
arfshandlingar."
„Arfshandlingar ?“ upprepade grefvinnan och Helfrid.
Herman förblef tyst och betraktade Stephana som upptog ett bref.
„Skrifvelsen som jag har bekommit, är från grefve Runas
fosterdotter, fru Elina Wicker." Stephana höll upp och
betraktade grefvinnan, som skiftade färg.
„Min morbrors fosterdotter var ju hans universalarfvinge,"
inföll Herman.
„Testamentet var vilkorligt och fosterdottern skulle endast
draga ränta af den efterlenmade förmögenheten under hennes
mans fars lefnad. Efter hans död, då hon ärfde svärfadren, skulle
förmögenheten efter grefve Runa öfvergå till hans systerson, det
vill säga er, herr grefve. Nu har gamle Wicker dött och gjort
sonhustrun till ensam afvinge efter sig, och på er kommer således
grefve Runas förmögenhet att öfvergå. Dessutom står fru Wicker
i begrepp att draga, sig tillbaka i ett kloster."
Icke ett ögonblick hade Stephanas ögon lemnat grefvinnans
drag. Då hon sade att grefve Runas fosterdotter skulle draga sig
tillbaka i ett kloster, märkte hon en häftig ryckning i grefvinnans
anletsdrag. Herman sade med något upprörd röst:
„Men jag vill minnas att min morbrors fosterdotter var
lutheran."
„Ni har rätt, grefve, men hon blef katolik då hon gifte sig med
sångaren Wicker, som tillhörde den katolska kyrkan. Ni har väl
hört talas om hennes giftermål?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
