Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.278 MÄNNISKOR.
att »man icke har en aning om världen och sitt
förhållande till den.na förr än man varit omgifven af hafvet».
Först på Sicilien blef Odysseen för Goethe »ett lefvande
ord». Han ville nu dikta en Nausikaa —och Homer
har ju i själfva verket med denna gestalt uppdragit
grundlinierna till Goethes kvinnoideal! Goethe ämnade
låta henne »i sin fulla, fria, rena jungfrulighet» öppet
visa sin kärlek för Odysseus, men — Goethe glömmer
här snart Alcinous’ trädgård för naturens och börjar söka
urplantan, fylld af vissheten att växtvärlden måste följa
samma lag som allt annat lefvande, den att man där
finner ßtl i allt och allt i ett. Några år senare bygger
han — föranledd af ett vid Venedig hittädt ben — vidare
på sin utvecklingslära, hvarvid han har mycket gagn
af de osteologiska och anatomiska studier ban idkat i
Rom. Han gripes redan nu inför några frutti di-mare
af samma djupa vördnad inför lifvets mångfald och lifvets
enhet som konstens högsta skapelser ingifva honom.
Redan innan.han kom till Italien utbrast han i sin
hänryckning öfver utvecklingstanken: »Detta är ingen
dröm, ingen fantasi; det ären förnimmelse af urformen,
med hvilken naturen liksom leker och lekande frambringar
hela lifvets mångfald. Hade jag tid inom ett lifs korta r
utrymme, då skulle jag kunna utsträcka min iakttagelse
från växtvärlden till alla naturens riken.» Men det hade
ej endast varit det vetenskapliga, utan äfven det
konstnärliga sinnet, som ledt honom att söka den för
karakteren betecknande typiska formen och som nu tilltalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
