- Project Runeberg -  Åtskillige målningar på människliga sinnen, hwilka leda til den konsten, at känna sig sjelf, och andra /
134

(1754) [MARC] Author: Jacob Henrik Mörk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ej mà nödgas giſwa“ nâgot dâraf. Nâär hans
wän behöfwer hans biträde # üägon ſak; binder
han ét kláde óm ſitt hufwud, oh lägger ſig fuk
pá ſângen. Han ſulle likwál wara_ lätt pà fos
ten, ſom en jagthund; “o< ſä fei fór all ſuke
dom , ſom foglen’ i luſten, om han hade det mins
ſta wáder af nâgot , ſom -retade hans beaâr.
Ofta mißbrukar han den undfängna wäl¬
gärningen, och det, hwarmed Sfaparen welat
beiveka honom til ſin kärlek, det anwänder han
til deß förtörnelſe; ja, det ſtärker honom i hans
ſäferhet. Han ‘ar ſâfom en giftig huggorm ,
hwilken ſärar det bxôſt, där han wärmes, och
bereder ett förgift af de ſótaſte blomſter, utuex
hwilfa bien ſuga ſin honing. Det fom Æulle loc¬
ka honom til Himmelens fruktan, dôkar hans df
wermod, och närer_ hans Laſter, och de gâfworx
af Förſynens " hand, ſom borde främja hans
wälfärd, ynda hans förbärf. Han gör ſig ej
en fägnad däraf, at af ſitt ófwerflód fágna de eo
lända, utan allenaſt, at nâra ſina orena Luſtar
oh det, ſom borde wara pâ hans hijärta glödans
de fol, at uptända Himmelens wötdnad, nyt¬
tiar han ſâſom brandar pä Luſtans. Altare, at
underhälla deß orena lâgor. “ Han mißbrukar ſin
qwiher, at gäcfa andakten och beſpotta: Tems
plet i ſitt Forſtänd , at bygga ondikan et fótſwar ,
oh ſôr oſkyidigheten en ſnara: ſin mÿndigher ,
ie at frâmja det goda , utan det onda: ſin á¬
ra, ie at glädja eller förelyſa, utan at fôrwil¬
la 7 bedrófwa oh trampa de ringare, De das
gar , ſom han lefwer o< under hwilkas ſnálla
fart , han borde ſófa ſin, med E A
i dre¬

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:24:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/manmalning/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free