Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Alexander Roslin på Malmö museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Museet äger förut en tafla, som är signerad med mästarens
namn, men kanske dock är mera tvifvelaktig än den nu
förvärfvade. Den framställer en huslig scen af humoristisk
anstrykning, och Roslin har ju annars knappast målat några "ämnen".
I ett stort rum flammar en brasa i spiseln och denna senare
bär på sitt öfverstycke namnet Alexander Roslin. Vid sidan
af spiseln sitter en kvinna, på hennes knän ligger framstupa en
gosse, och hon är just i färd med att ge honom ris på den blottade
kroppsdel, som af ålder användts för sådant ändamål. Midt på golf-
vet står en gammal man och sträcker bönfallande och afvärjande
händerna mot kvinnan, som om han ville skydda gossen men ej
vågade inskrida kraftigare än med böner. Bakom mannen gömmer
sig förskräckt en annan gosse. Och vid fönstret står en annan
kvinna nästan med ryggen mot sällskapet, men med hufvudet
vändt mot mannen, med en hållning och min, som vore hon
ledsen och förbittrad öfver hvad som försiggår och förebrådde
mannen, att han ej vågade skydda den gosse, som straffas. Man-
nens ansikte och dräkt ha något af österländsk typ och föra tanken
till patriarkerna, sådana de ofta målades af Rembrandt och hans
samtida och efterföljare, men kvinnornas dräkter och hållning på-
minna mera om rokokon. Jag gissar att det är ett skämt med bibliska
figurer, ej ovanligt i den tid, då t. ex. Bellman diktade Gubben
Noak, loachim i Babylon och Fredmans epistlar. Och jag tän-
ker mig, att det är Sara, som afbasar Ismael, medan Abraham ej
törs hindra det, Hagar stött och ledsen ej kan göra något och
Isak af fruktan och obehag gömmer sig bak fadern. Färgerna
tyckas ha vida mer af barockens skola än af rokokons, men
komposition och figurer ha vida mera af rokokon än af barocken.
I alla händelser är det icke den utbildade Roslins färger.
Men det kan ju vara möjligt, att taflan är ett verk af den unge
Roslin, innan han lämnade Sverige och i utlandet förvärfvade
sin särskilda stil samt där kom in på sitt särskilda område,
porträttmålningen. I så fall vore denna tafla rätt märklig, då man
annars ej känner någon sådan af honom från denna tid utom
ett porträtt af Ludvig Holberg. Men det torde vara så godt
som omöjligt att fullt säkert konstatera hur härmed förhåller sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
