Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Θ - θεῖον ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ιΐεΐον
ιΫεόπνευστος
137
ställningar);, theater; den begagnades äfven till
samlingsplats för afgörande af offentliga
angelägenheter Act. 19: 29. 31; metaphor. skådespel,
spektakel (om mskr, som äro föremål för
begap-ning, skymf, förakt o. s. v.) 1 Cor. 4: 9.
θε~ιον, ου, τό (sannol. af följ., emedan svaflet
till-lades kraft att afvärja ondt) svafvel Lc. 17: 29 al.
f θείος, a, ov (θεός) gudomlig 2 Petr. 1: 3. 4; τό
θ. Act. 17: 29 det gudomliga, Gudomligheten,
Gudomen.
θειότης, ητος, ή (fgde) divinitas, Gudom,
Gudomlighet, Gudoinsmajestät Rom. 1: 20.
† θειώδης, ες (θείον) af svafvel, svafvelaktig, svafvel-
färgad Apoc. 9: 17.
† θέλημα, ατος, τό (θέλω) 1:ο) vilje 1. vilja så väl
subj., som obj. (det som man vill) Mt. 7: 21 sæpe,
έν τω θ. του Θεοΰ Rom. 1: 10 Deo volente
om Gud vill, ει θέλοι τό θ. τοΰ Θεοΰ 1 Petr.
3: 17 (subst. conj. c. verbo) om det så skulle vara
Guds vilje, έν ω θ. Hebr. 10: 10 uti hvilken
(Guds) vilje (som Christus fullgjorde — neml.
genom sin görande och lidande lydnad) andra: i
kraft af hvilken vilje. — 2:o) föreskrift, bud Mt.
21: 31 al. — 3:o) drift θ. σαρκός Joh. 1: 13
köttslig drift. —· 4:o) önskan, begär, välbehag Lc.
23: 25; plur. bud, föreskrifter Act. 13: 22;
önskningar, begär, lustar Eph. 2: 3.
† θέλησις, εως, ή (följ.) viljande, vilje Hebr. 2: 4.
θέλω 1. έθέλω, έθέλησα (se βούλομαι) l:o) vilja,
önska, åstunda Mt. 1: 19 sæpius, med infin. 1.
accus. c. infin., 1. Ίνα med conjunct. 1. utan Ίνα
ss. τί θ. ποιήσω υμίν Mt. 20: 32, ποΰ θ.
ετοι-μάσωμεν Mt. 26: 7, Mc. 14: 12, äfven 15: 12;
märkligt är äfven och snarlikt vårt språkbruk, att
εϊ om utelemnas ss. θ. συλλέξω μεν Mt. 13: 28,
vill du, så o. s. v., äfven Mc. 15: 9, Lc. 9, 54;
τι av θέλοι τοΰτο είναι Act. 2: 12 hvad skulle
detta vilja vara? hvad kan detta betyda? äfven
17: 20; χαί τί θ.–-α.νήφθη Lc. 12: 49
och hvad jag önskar 1. skulle vilja, att den redan
vore upptänd! — ου 1. μή θ. Mt. 1: 19 al. =
nol o; vilja hellre än η malo (liks. i profangrek.
βούλομαι), föredraga 1 Cor. 14: 19. — 2:o)
önska sig, tycka om, hafva lust till, finna behag i
Mt. 9: 13 al., Θ.–- — ασπασμούς Mc. 12: 38
som tycka om att —–-och (scil, φάοΰντες
άσπ. Lc. 20: 46) att blifva helsade; θ. εν τινι
Col. 2: 18 finna behag uti en sak, låta sig
behaga, τινά Mt. 27: 43 hafva välbehag till, hålla
Helander, Grek. Lex. t. N. T.
af ngn; deraf Θ. med infin. = gerna, ss. ήθελον
λαβείν Joh. 6: 21 de togo honom gerna, θ. ποιεϊν
Joh. 8: 44, se äfven Gal. 6: 12; hit hör likväl
icke το θ. 2 Cor. 8: 10 som somliga tyda med:
vara villig, gerna göra — utan det betyder vilja
(neml. göra ännu mera — säges om en
fortfarande vilja). — 3:o) postulo påstå 2 Petr. 3: 5.
θεμέλιος, ov (τίθημ.ι, θέμα det satta, ställda, grund)
hörande till grunden, grund —; a) o θεμέλιος sc.
λάθος grundsten, grundval, grund Apoc. 21: 19,
metaph. om Christus ss. salighetens grund 1 Cor.
3: 10. 11. 12 al., meton, om Christna
församlingen ’ο στερεός θ. χ. τ. λ. 2 Tim. 2: 19 [med
den fasta grunden menas ή έχχλησία icke ss. den
fulländade byggnaden, men dock ss. ett underlag
för denna byggnad, en underbyggnad — οϊν.ία
v. 20. På denna θεμ. finnas 2:ne inskrifter,
insegel σφραγίδες, den ena a parte Dei: HERren
känner (bevarar) dem som äro hans — detta till
tröst för de trogna emot irrlärarnes förstörande
verksamhet — den andra a parte hominum: hvar
och en som nämner Christi namn ss. sin IIERres
(hvarje Christen) afhålle sig från orättfärdighet —
detta en uppmaning till de trogna att afhålla sig
från ett syndigt lefverne]; plur. οι Θ. scil. λίθοι
Hebr. 11: 10, Apoc. 21: 14. 19 grundmurar,
-va-lar, -fästen. — b) τό θ. Lc. 6: 48. 49, 14: 29
grundval, grund; trop. 1 Tim. 6: 19, Hebr. 6: 1
de första grunderna (i läran), som bestå
μ.ετα-νοίας i bättring o. s. v.
† θεμελιόω, ω σα; ωμαι (fgde) lägga grund, grunda
τι έπί τι Mt. 7: 25, (Lc. 6: 48), Hebr. 1: 10;
trop. grunda, rota εν τινι Eph. 3: 18, τινι Col.
1: 23, göra orubblig 1 Petr. 5: 10 (så att ingen
kan rubba 1. rycka eder från stället).
† θεοδίδακτος, ov (Θεός, διδακτός) lärd af Gud
1 Thess. 4: 9. *
θεολ.όγος, ου, b (Θεός, λόγος) som talar 1. lärer om
Gudomen 1. gudomliga ting, äfven lärd i
gudomliga ting, theolog; så kallas i några manuscripter
Joh. i öfverskriften till Apoc., med anledning af
Joh. 1: 1, jfr Apoc. 1: 2. *
θεομαγέω (följ.) strida med Gud; t. r. Act. 23: 9.
θεομάχος, ov (Θεός, μάχομαι) stridande med 1. mot
Gud Act. 5: 39. *
θεόπνευστος, ov (följ., πνέω) af Gud inblåst 1.
in-gifven, πάσα γραφή θεόπν. κ. τ. λ. 2 Tim. 3: 16
hvarje af Gud ingifven skrift (jfr 2 Petr. 1: 21)
är också nyttig till undervisning (i det den för-
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
