Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
N. Pl. domarar, A. Pl. domara) samt i N. Pl. M. och N. A.
PJ. F. af adjektivens starka böjning, såsom till ex. gode, goda
(= fsv. N. Pl. M. goþi(r), N. A. Pl. F. goþar).
I ändelser ersättas ock nu i allmänhet i af e och u af
o, en företeelse, som redan i föregående tidehvarf på grund
af den ofvan omtalade kvantitetsrevolutionen ofta visade sig.
Så till ex. krupin > krupen, krupu > krupo etc. Ännu
på 1500-talet uppdyker dock en och annan gång ett i och u.[1]
Rörande böjningen nämna vi för det första, att från
och med den s. k. Gustaf Vasas Bibel är den nysvenska
principen, att gen. alltid skall vara lika med nom. (= ack.)
+ s fullt genomförd. Så till ex. jord — jords, daghar —
daghars, gator — gators, boghe — boghes, kruka — krukas,
hierta — hiertas o. s. v. o. s. v., ehuru visserligen man
under hela denna period då och då kan få se sådana former
som boghas, krukos o. s. v.
Inom den artikulerade flexionen genomföres nu den
principen, att substantivet blott skall angifva numerus,
artikeln blott kasus. Så till ex. G. S. dagh-ens (< fsv.
daghs-ins), N. A. Pl. daghar-na (< fsv. dagha(r)-ni(r), dagha-na),
gator-na (< fsv. gatu(r)na(r)), G. Pl. daghar-nas (< fsv.
dagha-nna) o. s. v. Senast blir denna grundsats tillämpad
i G. S. af neutrala substantiv, såsom till ex. land-ets (= fsv.
lands-ens), emedan här hela artikeln, måste ombildas för att
gen. skulle kunna varda lika med nom. (= ack.) + s.
Under det att nysvenskan vill slopa all yttre skillnad
mellan kasus (med undantag af den possesiva genitiven),
vill hon däremot med all makt upprätthålla formskillnaden
mellan sing. och plur. Enligt lagarna för den fsv. böjningen
voro neutra i nom. och ack. sing. och plur. till formen
lika, såsom än i dag till ex. land — land, ord — ord o. s. v.
På grund af denna tendens förmärkes i vårt språk allt från
Reformationen en allt starkare sträfvan att låta äfven neutra
i plur. få en särskild ändelse. Detta visar sig först hos de
på vokal slutande neutrala substantiven. Neutra af typen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
